Helsingfors Energi och förnybara energikällor
Nuvarande produktion och pågående projekt
Vattenkraft
Sedan gammalt har el producerats för Helsingfors behov med vattenkraft. Helsingfors Energi har vattenkraftskapacitet i dotter- och intressebolagens vattenkraftverk i Kymmene älv och Kemi älv. Vattenkraftverkens sammanlagda produktionseffekt är i dag 107 MW. I samband med modernisering av vattenkraftverken görs effekthöjningar. Moderniseringen av Abborfors har nyligen slutförts framgångsrikt. Vattenkraft produceras även i liten skala i Gammelstadens museivattenkraftverk. Vi anskaffar mera vattenkraft i mån av möjlighet.
Vindkraft
Helsingfors Energi är delägare i Suomen Hyötytuuli Oy och Tunturituuli Oy. På Räfsö i Björneborg finns elva vindkraftverk, i Brahestad nio och i Lappland tre. Helsingfors Energi deltar i utbyggnaden av dessa. Utanför Björneborg uppförs en stor havsbaserad vindkraftspark. Tilläggsutredningarna och den tekniska planeringen av parken pågår. Även andra projekt och platser som lämpar sig för vindkraftsproduktion utreds.
Finlands Havsvind Ab, som är Helsingfors Energis och EPV Energia Oy:s samföretag, ska bygga två stora havsbaserade vindkraftsparker om 500–1000 MW vid Bottniska vikens och Finska vikens kust. Det här motsvarar elbehovet för cirka 800 000 höghustvåor. Finlands Havsvind Ab har ingått ett avtal med Forststyrelsen om reservation av havsområden i Sideby och Ingå. I landskapsplanerna har områdena beteckningen produktionsområde för havsbaserad vindkraft. MKB-processen för projektenhar slutförts. Som bäst görs ytterligare tekniska utredningar, bl.a. bottenundersökningar, och den kommunala planläggningsprocessen pågår.
Möjligheterna att uppföra vindkraftsparker även på andra platser som anvisas i planläggningen utreds.
Den 12 meter höga vindmöllan i naturcentret Gardenia fungerar som läromedel i miljöfostran för skoleleverna i Vik. Medel från Helsingfors Energis miljöpennikonto har använts för att stödja byggandet av små vindmöllor på Borgbacken.
Värme ur avloppsvatten och fjärrkyla
Vid Katri Valas fjärrvärme- och fjärrkyleverk kan 90 MW fjärrvärme och 60 MW fjärrkyla produceras med fem stora värmepumpar i samma process. Den huvudsakliga energikällan är värmeenergi ur helsingforsbornas renade avloppsvatten. Med Katri Valas värmepumpar produceras värme när det behövs spetsvärme utöver kraftvärmeverkens produktion. Värmen ur avloppsvattnet minskar användningen av fossila bränslen.
Fjärrkylan produceras vintertid ur kallt havsvatten, som är en outsinlig kylenergikälla. Processen är mycket enkel, eftersom det inte behövs andra anläggningar än värmeväxlare och pumpar. En tredjedel av den årliga fjärrkyleenergin kommer från havet. Sommartid fås fjärrkyla ur renat avloppsvatten och med absorptionsmaskiner som drivs med värme från kraftvärmeverken som annars inte skulle utnyttjas. Den senaste energieffektivitetsåtgärden är att placera IT-servercentraler i fjärrkyletunnlarna, vilket gör att maskinerna får kylning samtidigt som spillvärmen från dem utnyttjas.
Värmeackumulatorer och kylvattenmagasin
Helsingfors Energi har stora vattenmagasin för lagring av värme och kyla. Värmeackumulatorerna på sammanlagt 200 MW finns i Nordsjö och på Sundholmen. Tack vare ackumulatorerna kan fjärrvärmeproduktionen jämnas ut under dygnet. På Sundholmen finns också ett kylvattenmagasin. Nya kylvattenmagasin byggs och planeras som bäst på flera platser.
Biomassa
Med tanke på energiförsörjningshelheten lämpar sig biomassa bäst för förbränning nära de områden där biomassan producerats och i pannor som är konstruerade för ändamålet. Man har gjort försök med parallell förbränning av träpellets i Sundholmens kolpulverpanna. Det går att i små mängder använda pellets som parallellt bränsle i stenkolskraftverk, bara man bygger lagerutrymmen och inmatningsutrustning. Man undersöker också förgasning av biomassa. Rörflen och annan åkerbiomassa är bränslen för specialobjekt på landsbygden.
Vid Hanaholmens kraftverk utfördes under 2008 med stöd från Tekes framgångsrika försök med parallell förbränning av skogsrester, där skogsresterna först maldes till pulver och sedan brändes tillsammans med stenkolet. Skogsbaserad biomassa, i form av antingen biogas eller biokol, har en viktig roll när det gäller att nå målet för förnybara energikällor fram till 2020.
Biogas
Deponigas
Sedan 1991 har man utnyttjat metangas från den stängda soptippen i Nordsjö för fjärrvärmeproduktion i en 2 MW värmecentral. Den fortsatta användningen av biogas är beroende av soptippsinnehavarnas åtgärder.
Förgasning för naturgasnätet
För biogasens del utreder Helsingfors Energi den tekniska utvecklingen. Förgasning av skogsbaserad biomassa nära anskaffningsområdena och inmatning av syntesgas (biogas) i naturgasnäset är ett alternativ. Helen medverkar i planeringen av ett bioraffinaderi i Joutseno tillsammans med Gasum och Metsä-Botnia. Om projektet förverkligas ska raffinaderiet framställa syntesgas ur förnybar träråvara. Gasen överförs sedan längs en naturgasledning till förbrukningsplatserna, bl.a. till Helsingfors Energis kraftverk i Nordsjö.
Biogas som producerats genom rötning kan också utnyttjas om den matats in i naturgasnätet.
Biokol
Helsingfors Energi deltar aktivt också i arbetet med att utveckla framtidens biobränslen. Biokol framställs genom rostning av biomassa under syrefria förhållanden, vilket ger biobränsle med hög energitäthet som till egenskaperna ligger nära stenkol.För transport och lagring av biokol torde den befintliga bränslelogistiken kunna utnyttjas. I framtiden ses biokol som ett lovande alternativ som parallellt bränsle i stenkolskraftverk.
Uppdaterat i december 2011
Mer information:
miljödirektör Martti Hyvönen,
tfn. 09 617 2075
äldre sakkunnig Tea Erätuuli, tfn. 09 617 2415