Kraftverkens påverkan på vattendragen

Från Helsingfors Energis kraftverk leds kylvatten (havsvatten), spillvatten från processerna, neutraliserat avloppsvatten från vattenbehandlingsanläggningarna och laboratorierna samt tvättvatten från luftförvärmare och elfilter ut i havet. Därtill leds också sedimenterat slaggsläckningsvatten, spillvatten från djuplagret för olja, ytavrinningsvatten från stenkolslagret samt regnvatten ut i havet. Största delen av avloppsvattenflödet utgörs dock av kylvatten.

Kraftverken belastar inte de närliggande vattendragen

Helsingfors miljöcentral undersöker och övervakar hur industriavloppsvattnet från kraftverken påverkar havsvattnet. Övervakningen av vattendragen är lagstadgad och inleddes 1975 för Hanaholmens och Sundholmens kraftverks del och 1990 för Nordsjökraftverkens del.

Sedan 1994 har Helsingfors miljöcentral också följt med hur beredskapslagret för stenkol vid Nordsjökraftverken påverkar vattendragen. Det har också gjorts separata utredningar av kraftverkens påverkan på vattendragen. I övervakningen ingår analys av yt- och grundvatten kring stenkolslagret.

Helsingfors Energi mäter och övervakar också själv de vatten som företaget leder ut i vattendragen: flödet, halten av fasta ämnen och kolväten, surheten, temperaturen och temperaturstegringen. Resultaten rapporteras månatligen till den regionala och lokala miljöcentralen.

Utgående från observationen av vattendragen har inget av kraftverken i Helsingfors belastat de närliggande vattnen, utan orsaken har varit andra faktorer:

  • Vattnen vid Hanaholmen har tidigare varit kraftigt belastade av avloppsvatten från bostäder. Vattenkvaliteten har förbättrats avsevärt efter 1987, då det avloppsvatten som tidigare leddes ut i Gammelstadsfjärden i stället började ledas längre ut i havet utanför Stora Enskär.

  • Vattenkvaliteten vid Sundholmen har förbättrats avsevärt sedan år 1978, då Råholmens avloppsreningsverk stängdes.

  • Nordsjökraftverkens kylvattentäkt och utströmningsområden för avloppsvatten ligger inom influensområdet för diffus belastning från land, och därför är lakvattnet från kusten en större belastning än industriavloppsvattnet från kraftverken.

  • Kloridhalterna öster och sydväst om stenkolslagret i Nordsjö har ökat enligt en undersökning som gjorts under övervakningsperioden. Kloriden bedöms härstamma från kollagrets bottenkonstruktion, inte från det lagrade stenkolet. Kloridernas betydelse i de vattendrag där utsläpp sker är dock obetydlig, eftersom den typiska kloridhalten i Finska viken ligger kring 5 000 mg/l och de högsta uppmätta kloridhalterna har legat kring 8 000 mg/l.