Verksamhetsberättelse 1.7.2014–31.12.2015

Koncernen

Helenkoncernen är en affärsekonomisk helhet som består av moderbolaget Helen Ab och dotterbolagen Helen Elnät Ab, Oy Mankala Ab, Finlands Energi-Entreprenad Ab och Helsingin Energiatunnelit Oy. Intressebolag är Voimapiha Oy och Suomen Merituuli Oy.

Helen Ab grundades 1.7.2014 och infördes i handelsregistret 7.8.2014. Den operativa verksamheten inleddes 1.1. 2015, när affärsverket Helsingfors Energis affärsverksamhet med undantag för utebelysningsverksamheten i Helsingfors övergick till Helen Ab. Bolaget ägs av Helsingfors stad. Helen Ab tillhandahåller el, fjärrvärme och fjärrkyla samt mångsidiga tjänster inom småskalig energiproduktion både för kundernas egen energianvändning och för effektivisering av den. Energi produceras vid kraftverken och värmecentralerna i Helsingfors samt via kraftandelar som Helen äger. Energieffektiv kraftvärme från kraftverken i Helsingfors stod för 67 % av elanskaffningen och 91 % av den producerade värmen. Över 90 % av Helsingfors värmebehov tillgodoses med fjärrvärme och fjärrkylan byggs ut kraftigt. I de jämförelseuppgifter för såld energi som ingår i verksamhetsberättelsen har använts motsvarande uppgifter för affärsverket Helsingfors Energi för 2014.

Helen Elnät Ab (100 %) inriktar sig på nätverksamhet enligt elmarknadslagen och tillhandahåller elöverförings- och eldistributionstjänster i så gott som hela Helsingfors. Nätbolagets affärsverksamhet utgör cirka 13 % av Helenkoncernens omsättning.

Oy Mankala Ab (100 %) är ett produktionsbolag som äger Mankala, Abborfors, Klåsarö och Ediskoski vattenkraftverk i Kymmene älv. Oy Mankala Ab äger 8,1 % i Industrins Kraft Abp, 12,5 % i Suomen Hyötytuuli Oy och 50 % i Finlands Havsvind Ab.

Helsingin Energiatunnelit Oy grundades 28.8.2014 och infördes i handelsregistret 10.9.2014. Den operativa verksamheten inleddes 1.12.2015, då Helen Ab:s tunnelaffärsverksamhet övergick till bolaget. Överföringen av verksamheten baserade sig på stadsfullmäktiges beslut i samband med bolagiseringsbeslutet, där Helsingfors stad ville ha en direkt ägarandel i tunnelverksamheten. Stadens ägarandel i Helsingin Energiatunnelit Oy bestämdes till 10 %.

Finlands Energi-Entreprenad Ab (100 %) är ett serviceföretag för elburen samhällsteknik och producerar planerings-, installations- och driftstjänster för nät och utrustning i samband med elöverföring, eldistribution och elanvändning samt dataöverföring. De övriga ägarna är Vanda Energi Ab och Lahti Energia Oy.

Verksamhetsåret 2015

Energibranschen är i en brytningstid som snabbt och oåterkalleligen formar grunderna för energisystemet. Den avstannade ekonomiska tillväxten har bidragit till sjunkande efterfrågan på el i Finland. Däremot har utbudet på el ökat, när stödmekanismer av olika slag har ökat investeringarna i förnybar energi och särskilt i icke-reglerbar vindkraft. Tillsammans har de här faktorerna lett till en brant nedgång i marknadspriset på el. Den låga prisnivån och stödmekanismerna leder till att kraftverk läggs ned för att de är olönsamma och för att det inte är möjligt att bygga nya kraftverk på marknadens villkor. Finlands importberoende ökar ytterligare, men överföringsförbindelserna begränsar överföringen av el över landsgränserna.

Partipriserna på den nordiska elmarknaden fortsatte att sjunka från 2014 års låga nivå. Lägre partimarknadspriser har inte setts sedan år 2000. Vattenkraftsläget var exceptionellt bra i hela Norden.

År 2015 var rekordvarmt under både början och slutet av året. Därför gick efterfrågan på fjärrvärme ner med cirka fem procent på riksnivå. Efterfrågan på fjärrkyla minskade likaså med cirka fem procent från föregående år. Nedgången berodde på den ovanligt kyliga sommaren, vilket gjorde att behovet av kyla i byggnader var betydligt mindre än normalt. Antalet nya kunder som ansluter sig till fjärrkyla har fortsatt att öka kraftigt.

I juli lade Europeiska kommissionen fram ett förslag om ändring av utsläppshandelsdirektivet. För åren 2021-2030 skulle minskningsbehovet i fråga om koldioxidutsläppen vara minst 40 %, varav utsläppshandelssektorns andel skulle vara 43 %. Kommissionens mål är att utsläppshandeln ska fungera som huvudsakligt styrmedel för klimatmålen.

I Paris antogs i december ett klimatavtal, där 190 länder meddelar att de kommer att medverka i globala åtgärder för att minska utsläppen. Ett gemensamt mål för avtalsparterna är att begränsa höjningen av den globala medeltemperaturen till mindre än två grader Celsius och göra ansträngningar för att hålla temperaturökningen under 1,5 grader Celsius. De enskilda ländernas mål för utsläppsminskning är inte bindande och varje land beslutar om sina utsläppsminskande åtgärder.

Koncernens resultatutveckling

Det milda vädret minskade inkomsterna från försäljning av fjärrvärme medan den kyliga sommaren kapade den förväntade ökningen inom försäljning av fjärrkyla. Den minskade omsättningen kompenserades i resultatet av lägre bränslekostnader.

Koncernens resultat blev som planerat. År 2015 uppgick omsättningen till 746 miljoner euro medan rörelsevinsten var 110 miljoner euro. Fjärrvärmeförsäljningen minskade med 7 % från föregående år till 6 019 GWh. Elförsäljningsvolymen, 7 122 GWh, motsvarade 2014 års nivå, men på grund av det lägre marknadspriset minskade elförsäljningens omsättning med 11 %. Försäljningen av fjärrkyleenergi var 5 % mindre än året innan. Elöverföringen i Helsingfors minskade med 4 % till 4 317 GWh.

Nedläggningen av Industrins Kraft Abp:s projekt Olkiluoto 4 medförde en total kostnadseffekt på cirka 7 miljoner euro för koncernen.

De utsläppsfria produktionsformernas andel av den totala elanskaffningen ökade. Vattenkraftens, kärnkraftens och vindkraftens andel av den totala anskaffningen var cirka 33 procent. Vattenkraftens andel ökade till 11 procent år 2015. Koldioxidutsläppen från energiproduktionen minskade med 8 procent från föregående år till cirka 2,9 miljoner ton.

Koncernens och moderbolagets nyckeltal 2015

  Koncernen Moderbolaget
Omsättning, mn euro 746 634
Rörelsevinst, mn euro 110 95
Rörelsevinst, % 15 15
Vinst före bokslutsdispositioner, mn euro 83 83
Investeringar, mn euro 115 74
Soliditetsgrad, % 71 77
Avkastning på investerat kapital, % 4 4
Antal anställda 31.12. 1 342 1 067

Investeringar

Koncernens investeringar uppgick till sammanlagt 115 mn euro. Vid Hanaholmens kraftverk byggdes utrustning för pelletseldning, som ger möjlighet att blanda 5–7 procent träpellets i stenkolet. Vid Sundholmens och Hanaholmens kraftverk investerades sammanlagt närmare 20 miljoner euro i rening av rökgaser och framför allt i minskning av kväveoxiderna. I Böle färdigställdes en ny underjordisk elstation. Fjärrvärme- och fjärrkylenät byggdes på en sträcka av 29 kilometer och deras andel av investeringarna var sammanlagt 17 miljoner euro. Utöver investeringarna enligt investeringsprogrammet ökades placeringarna också av att Oy Mankala Ab och intressebolagen kapitaliserades med sammanlagt 14 miljoner euro. Utsläppsrätter köptes för 12 miljoner euro.

Utvecklingsprogrammet

På basis av de energipolitiska riktlinjer som Helsingfors stad formulerade 2008 och stadsfullmäktiges beslut 18.1.2012 utreddes ingående två genomförandealternativ för att nå de klimatmål som satts upp: byggande av ett nytt flerbränslekraftverk i Nordsjö och investeringar i ändringar som gör det möjligt att använda betydligt större mängder pellets i Hanaholmens och Sundholmens kraftverk. Dessutom utreddes ett nytt alternativ som baserar sig på decentraliserad produktion.

De olika genomförandealternativen bedömdes ingående ur ett miljöperspektiv samt med avseende på ekonomisk och teknisk genomförbarhet. Utredningarna byggde på analyser av marknadssituationen och olika scenarier för framtidsutvecklingen. Alla alternativ är ekonomiskt betungande. I den rådande brytningstiden på energimarknaden såg Helen Ab:s styrelse inga affärsekonomiska grunder för att genomföra något som helst av de granskade alternativen. Styrelsen ansåg dock att det bästa alternativet för att nå Helsingfors stads klimatmål var en ny modell där olika lösningar för förnybar energi genomförs i etapper med utnyttjande av ny teknik och innovationer.

Helsingfors stadsfullmäktige beslutade 2.12.2015 att Helens utvecklingsprogram genomförs enligt en modell där man i etapper investerar i ökad användning av biobränslen inom värmeproduktionen. Samtidigt beaktas de möjligheter som ny teknik medför samt eventuella förändringar i kundernas energianvändning. Till exempel utreds möjligheterna till storskaligt utnyttjande av solvärme, geotermisk värme och värmepumpar.

Målet är att i enlighet med fullmäktiges riktlinjer minska koldioxidutsläppen med 20 procent från 1990 års nivå och öka andelen förnybar energi till 20 procent. Det första betydande investeringsprojektet blir en pelletsvärmeanläggning på Sundholmens kraftverksområde som ersättning för den oljeeldade värmeanläggningen. Planeringen av den nya värmeanläggningen har inletts och investeringsbeslutet ska fattas under 2016. Den nya anläggningen får en produktionskapacitet som motsvarar 25 000 höghustvåors värmebehov.

Följande steg som planeras är en stor biovärmeanläggning på Nordsjö kraftverksområde och eventuellt också på en annan byggnadsplats. Hanaholmens kraftvärmeverk kan läggas ned i enlighet med stadsfullmäktiges beslut senast 31.12.2024, när en tillräcklig värmeproduktionskapacitet har kunnat säkerställas. 

Förberedelserna för en nedläggning av Hanaholmens kraftverk inleds genast genom att utreda konsekvenserna för underhållsprogrammet, investeringarna och personalplaneringen. I tillämpliga delar görs en övergång till avhjälpande underhåll, dock med beaktande av kravet på kraftverkens tillgänglighet. Av investeringarna genomförs bara obligatoriska projekt som föranleds av industriutsläppsdirektivet (IED) eller andra motsvarande förbättringsprojekt. Personalrekryteringar övervägs noga.

Finansiering

Moderbolagets soliditetsgrad var 77 % och vid räkenskapsperiodens slut uppgick de räntebärande skulderna till 499 miljoner euro. Den räntebärande skulden består av kapitallån från ägaren (157 mn euro), ett s.k. seniorlån från ägaren (294 mn euro) samt lån från finansinstitut (48 mn euro).

Kapitallånet från Helsingfors stad kan om låntagaren så önskar återbetalas i förtid antingen helt eller delvis. Kapitallånets kapital kan återbetalas endast till den del beloppet av Helen Ab:s fria egna kapital och samtliga kapitallån vid betalningstidpunkten överskrider förlusten enligt bolagets balansräkning för den senaste avslutade räkenskapsperioden eller enligt balansräkningen i ett nyare bokslut. Den årliga räntan på lånet är sex procent (6 %).

Aktier

Helen Ab:s registrerade, i sin helhet betalda aktiekapital är 600 miljoner euro. Det totala antalet aktier är 1000 stycken. Samtliga aktier ägs av Helsingfors stad.

Helen Ab:s affärsstruktur förnyades

Helen Ab förnyade sin affärsstruktur så att den motsvarar bolagets strategi. Genom förändringarna stärker bolaget sin konkurrensposition på en ständigt föränderlig energimarknad. Målet är att utveckla försäljningen och kundupplevelsen och därigenom öka marknadsandelen och kundnöjdheten. Genom att koncentrera egendomsförvaltningen förbättras och förenhetligas hanteringen av underhållet av produktionsanläggningarna samt värme- och kylnäten. Genom att koncentrera energihandeln eftersträvar bolaget bättre styrning av täckningsbidraget i en svår marknadsmiljö.

Överföring av tunnelaffärsverksamheten

Helsingin Energiatunnelit Oy:s operativa verksamhet inleddes 1.12.2015, då Helen Ab:s tunnelaffärsverksamhet övergick till bolaget. Överlåtelsen av tunnelaffärsverksamheten genomfördes dels som en riktad aktieemission till Helen Ab och dels i pengar. Affärens värde var 92 miljoner euro, varav Helen Ab tecknade aktier för 40 miljoner euro, medan Helsingin Energiatunnelit Oy står i skuld till Helen Ab med resterande 52 miljoner euro.

Det andra skedet i överföringen av tunnelaffärsverksamheten genomförs efter att Helen Ab:s bokslut för 2015 har upprättats, så att bolaget gör en kapitalåterbetalning motsvarande stadens ägarandel genom att till Helsingfors stad överlåta 40 000 stycken aktier i Helsingin Energiatunnelit Oy. Återbetalningen uppgår till 4 miljoner euro.

Viktiga händelser under räkenskapsperioden

  • På Hanaholmens kraftverk togs i november ett pelletssystem i bruk med vars hjälp en del av stenkolsbränslet, 5–7 %, kan ersättas med träpellets. På Sundholmens kraftverk togs motsvarande pelletssystem i bruk redan i slutet av 2014. När man börjar blanda 5–7 % pellets i stenkolet på både Hanaholmen och Sundholmen kommer den sammanlagda pelletsförbrukningen att uppgå till närmare 100 000 ton per år. Det motsvarar omkring en tredjedel av Finlands totala pelletsproduktion.

  • Den kombinerade fjärrvärme- och fjärrkylelösningen vann energibranschens prestigefyllda pris Global District Energy Climate Awards 27.4.2015. Juryn värdesatte särskilt Helens energieffektiva lösningar som utnyttjar den täta stadsstrukturen för att maximera energieffektiviteten. Fjärrkylan förbättrar invånarnas livskvalitet och gör det samtidigt möjligt att utnyttja spillenergi och solvärme i stor skala.

  • Helen Ab bygger Nordens största ellager i Södervik i Helsingfors. 

  • I pilotprojektet testas de nya möjligheter som ett ellager i megawattklass erbjuder: smidig mellanlagring av el och nya affärsmodeller som kan utvecklas med hjälp av lagring av el. Bolaget är först på den nordiska elmarknaden med att ansluta ett litiumbatterilager i megawattklass till elnätet. Ellagret ansluts till det smarta energisystemet i Fiskehamnen. 

  • Söderviks solkraftverk uppfyllde förväntningarna. Solkraftverket i Södervik som togs i drift våren 2015 och var Finlands största när det stod färdigt har uppfyllt förväntningarna. Under sommarsäsongen tillvaratogs sammanlagt över 200 000 kWh solel, vilket motsvarar 100 höghustvåors årsförbrukning. Söderviks solkraftverk ökade den totala nätanslutna solelseffekten i Finland med över 10 procent. 

  • Nytt solkraftverk i Stensböle i Helsingfors. Helen Ab började bygga ett nytt solkraftverk i Stensböle i Helsingfors. Solkraftverket får närmare 3000 solpaneler och effekten kommer att vara över 800 kW. När solkraftverket står färdigt befäster bolaget sin ställning som Finlands största solelsproducent.

  • Ny underjordisk elstation i det växande Böle. På Ilmalatorget invigdes en ny underjordisk elstation som förstärker eldistributionen i närområdena och förbättrar elleveranssäkerheten. För att spara värdefullt stadsrum har den nya elstationen byggts i en grotta insprängd i berget drygt 30 meter under markytan.

Kunder och tjänster

Kundservicen via olika servicekanaler mäts och utvecklas systematiskt i hela koncernen.

Helen Ab:s kundservice var igen en gång bäst i enkäten EPSI Rating Finland som mäter kundnöjdheten inom detaljförsäljning av el. Bolaget har redan i 10 års tid varit bäst bland stora energibolag.

Vid omorganiseringen av Helen Ab samlades el-, fjärrvärme- och fjärrkyletjänsterna i samma organisation. Syftet är att utveckla verksamhetssätten och förbättra kundupplevelsen ytterligare.

Starka satsningar görs på kundorienterad utveckling av produkter och tjänster. Kunderna bereds möjlighet att delta i och påverka utvecklingen av produkter och förbättra användarupplevelsen.

I Fiskehamnen i Helsingfors, ett pilotområde för smart boende, togs de första HIMA-lägenhetsautomationssystemen i bruk. Systemen levererades av Helen och ABB och ger möjlighet att minska el- och vattenförbrukningen med upp till 15 procent. Kunderna kan hålla koll på sin förbrukning i realtid via nätet, och även via mobiltelefon eller pekplatta när de inte är hemma.

Helen Ab var först i Finland med att lansera produkten förnybar fjärrvärme, som är avsedd för lägenhetskunder och ger de boende möjlighet att påverka fjärrvärmeproduktionens utveckling.

Personalen

Vid årets slut hade moderbolaget 1067 anställda. Antalet ordinarie anställda var 1016, vilket motsvarar 95 %, och antalet visstidsanställda 51. Det genomsnittliga antalet anställda var 1111. Antalet pensionerade var 31 och antalet nya ordinarie rekryteringar 10. Personalens medelålder var 46,1 år och det genomsnittliga antalet tjänsteår var 17,5. I löner och arvoden, inklusive resultatpremier, betalades 54 miljoner euro. Utöver de lagstadgade försäkringarna är hela personalen försäkrad med en gruppolycksfallsförsäkring som gäller under fritiden.

Vid Helen Elnät Ab var det genomsnittliga antalet anställda 108 och vid Finlands Energi-Entreprenad Ab 167. De övriga dotterbolagen hade inga anställda vid utgången av 2015.

Forskning och utveckling

Bolaget deltog i forskningsprojektet SunZEB, som bekräftade att fjärrkyla kan användas för att återföra betydande mängder värme från byggnader till fjärrvärmenätet. En stor del av den här värmen är förnybar energi från solen. I SunZEB som samordnas av VTT undersöktes de nya möjligheter att utnyttja förnybar energi, tillvarata energiflöden och minska utsläppen som ett tätt stadsbyggande för med sig. 

Lagring av energi är en del av Helen Ab:s helhet som går under namnet Världens bästa stadsenergi. Bolaget är global föregångare inom lagring av energi. Värme har redan länge lagrats i fjärrvärmelager i Nordsjö och på Sundholmen medan kyla har lagrats i fjärrkylelagret i Böle. Ett nytt kylvattenlager under Esplanaden togs i bruk i våras. Lagring av energi ger möjlighet att använda energi flexibelt i varierande efterfrågesituationer. Det senaste energilagringsprojektet är byggandet av Nordens största ellager. 

Helen Ab medverkade i forskning i bioenergi via CLIC Innovation Oy inom ramen för forskningsprogrammet Framtidens hållbara bioenergilösningar (BEST). BEST är ett fyraårigt program som är gemensamt för industrin och forskningsinstituten i Finland. Syftet är att skapa ny och hållbar bioenergiaffärsverksamhet. Helen Ab inriktade sig på hälso- och säkerhetsfrågor i samband med biobränslen samt på utveckling av logistiken. Bolaget medverkade också i CLIC Innovation Oy:s femåriga forskningsprogram om avskiljning och lagring av koldioxid (CCSP), särskilt i forskningen i teknik för avskiljning och lagring av koldioxid samt i den konceptuella forskningen. 

På hösten blev Helen Ab medlem i Forum Virium Oy. Forum Virium Oy utvecklar nya digitala tjänster tillsammans med företag, Helsingfors stad, andra offentliga aktörer samt stadsborna. Företagets syfte är att utveckla bättre tjänster, skapa ny affärsverksamhet och öppna nya kontakter till den internationella marknaden.

Intern kontroll och riskhantering

Riskhanteringens syfte är att trygga och öka koncernens värde på lång sikt. I bolaget avser riskhantering ett systematiskt och förutseende sätt att identifiera, analysera och hantera osäkerheter i samband med verksamheten. Den övergripande riskhanteringen är ett affärsdrivet, systematiskt och enhetligt riskhanteringssätt som styr beslutsfattandet och verksamheten i hela organisationen. Riskerna indelas i kategorier för att skapa en bild av riskhanteringen som helhet, jämföra risker och avgränsa det tema som behandlas.

Ledningen ansvarar för att bolaget har en fungerande riskhantering och intern kontroll i förhållande till ekonomins och verksamhetens omfattning och innehåll. Bolaget har gjort en med avseende på verksamhetens omfattning och struktur omfattande analys av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt av övriga omständigheter som inverkar på utvecklingen av verksamheten.

Den interna kontrollen och riskhanteringen har organiserats genom att låta riskhanteringstänkandet genomsyra hela verksamheten. För energihandelns del har bolaget utarbetat verksamhetsprinciper för energihandeln samt en riskhanteringshandbok. Handboken beskriver de av styrelsen godkända principerna för energihandeln och riskhanteringen i samband därmed.

Fluktuationerna på elmarknaden är kraftiga och förutsebarheten väntas minska. Konkurrensen på slutkundsmarknaden hårdnar. Prisfluktuationerna på elbörsen ger upphov till affärsrisker inom grossist- och slutkundsförsäljningen samt inom elanskaffningen. Koncernen hanterar riskerna genom att skydda anskaffningen och försäljningen med derivat. Inom bränsleanskaffningen är volym- och prisrisken de mest betydande riskerna. Dessa risker hanteras bl.a. genom anskaffnings- och derivatkontrakt.

Koncernens försäkringar uppdaterades med undantag för Finlands Energi-Entreprenad Ab:s försäkringar. Arbetspensionsförsäkringarna och grupplivförsäkringen är tecknade i Keva. Till övriga delar gjordes under 2014 en omfattande konkurrensutsättning av försäkringarna enligt försäkringsslag. De nya försäkringarna trädde i kraft 1.1.2015 och fördelades på tre olika försäkringsbolag. Försäkringsskyddet täcker egendoms-, avbrotts-, ansvars-, person- och fordonsskador. Försäkringarnas omfattning och självrisknivåer har bestämts separat för varje bolag enligt bolagens risktålighet.

Miljön

Energieffektivitet, leveranssäkerhet och ansvarstagande är centrala principer i affärsverksamheten. Den energieffektiva verksamheten bygger på miljövänlig kraftvärmeproduktion samt fjärrvärme och fjärrkyla. Inom EU-styrningen omfattas centraliserad energiproduktion av utsläppshandeln.

Vid uppfyllandet av de klimatpolitiska målen blir den centrala frågan att öka andelen förnybara energiproduktionsformer i den nuvarande produktionsstrukturen. Bolaget minskar koldioxidutsläppen genom att öka användningen av biobränslen, bygga sol- och vindkraft, förbättra energieffektiviteten och satsa på smarta energisystem som kan användas för att utnyttja småskalig produktion och spillenergi.

Industriutsläppsdirektivet (IE-direktivet) som trädde i kraft vid ingången av 2016 skärper gränserna för lokala kraftverksutsläpp, det vill säga partiklar, svaveloxider och kväveoxider – till många delar sänks utsläppsgränserna till mindre än hälften jämfört med nuläget. Helen Ab:s partikelutsläpp har redan länge varit låga och underskrider även de nya utsläppsgränserna. Kolkraftverkens avsvavlingsanläggningars funktion har effektiviserats.

Minskningen av kväveoxidutsläppen har krävt betydande investeringar.
På Sundholmen har det installerats en SCR-katalysator (Selective Catalytic Reduction) som renar rökgaserna från kväveoxider. På Hanaholmen renas kväveoxiderna i kraftverkspannan genom SNCR-ureainjektion (Selective Non-Catalytic Reduction).

Påverkan på luftkvaliteten i huvudstadsregionen av lokala utsläpp från energiproduktionen följs som ett led i Helsingforsregionens miljötjänsters (HRM) övervakning av luftkvaliteten. Enligt uppföljningen är energiproduktionens påverkan på luftkvaliteten i Helsingfors mycket liten.

Inom energiproduktionen och energidistributionen arbetar Helen Ab enligt miljösystemet ISO 14001 och på kontoren enligt miljöprogrammet Green Office.

Styrelsens förslag till disposition av vinsten

Moderbolaget Helen Ab:s utdelningsbara egna kapital är 1 323 155 185,70 euro, varav räkenskapsperiodens vinst utgör 67 974 375,03 euro. Enligt ägarens riktlinjer delar bolaget ut cirka hälften av sitt resultat som vinstutdelning. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att utdelningen fastställs till 34 000,00 euro per aktie, det vill säga sammanlagt 34 000 000,00 euro, medan 33 974 375,03 euro läggs till eget kapital. Styrelsen föreslår att utdelningen betalas 31.3.2016. Bolagets likviditet är god och enligt styrelsens syn äventyrar den föreslagna vinstutdelningen inte bolagets likviditet.

Organisation och revisorer

Helen Ab:s styrelse har till uppgift att utveckla och övervaka bolagets verksamhet. När bolaget inledde sin verksamhet hade det en interimsstyrelse med Tapio Korhonen som ordförande och Jaana Eklund och Sami Sarvilinna som medlemmar. Efter att interimsstyrelsen avgått 31.12.2014 tillhörde enligt beslut vid en extra bolagsstämma 16.12.2014 följande nio personer styrelsen räknat från 1.1.2015: ordförande Pekka Majuri, vice ordförande Osmo Soininvaara, Hanna-Maria Heikkinen, Mari Holopainen, Tapio Korhonen, Annukka Mickelsson, Hillevi Mannonen, Mikko Niinivaara och Jouko Sillanpää. Vid den ordinarie bolagsstämman 17.3.2015 omvaldes styrelsen för sitt uppdrag för den verksamhetsperiod som går ut när den ordinarie bolagsstämman 2016 avslutas.

Under räkenskapsperioden 1.7.2014–31.12.2015 sammanträdde styrelsen 31 gånger.

Den extra bolagsstämman 27.8.2014 beslutade om inrättande av en permanent nomineringskommitté och val av medlemmar. Till medlemmar i aktieägarens permanenta nomineringskommitté utsågs stadsfullmäktiges ordförande Mari Puoskari, stadsstyrelsens ordförande Tatu Rauhamäki, stadsdirektör Jussi Pajunen, stadsstyrelsens vice ordförande Osku Pajamäki och stadsfullmäktigeledamot Sirpa Puhakka. Vid den ordinarie bolagsstämman 17.3.2015 valdes stadsfullmäktigeledamot Veronika Honkasalo till ersättare för stadsfullmäktigeledamot Sirpa Puhakka. Nämnda aktieägarens organ har till uppgift att årligen för bolagsstämman bereda valet av styrelsemedlemmar och förslag som rör arvoden och se till att styrelsen och dess medlemmar har tillräcklig kompetens och erfarenhet med avseende på bolagets behov.

Styrelsen har ett revisionsutskott och ett nominerings- och belöningsutskott. Utskotten biträder styrelsen i dess arbete. Styrelsen har godkänt skriftliga arbetsordningar för utskotten. I revisionsutskottet satt Hillevi Mannonen som ordförande och Hanna-Maria Heikkinen och Mari Holopainen som medlemmar. Revisionsutskottet sammanträdde fem gånger under 2015. I nominerings- och belöningsutskottet satt Pekka Majuri som ordförande och Mikko Niinivaara och Osmo Soininvaara som medlemmar. Nominerings- och belöningsutskottet sammanträdde sju gånger under 2015. Utskottens mandatperiod är ett år och går ut när den ordinarie bolagsstämman 2016 avslutas.

DI Pekka Manninen har varit verkställande direktör för Helen Ab.

Under räkenskapsperioden (1.7.2014–31.12.2015) har sammanlagt 517 544 euro betalats i löner, arvoden och naturaförmåner till bolagets styrelsemedlemmar samt till verkställande direktören och verkställande direktörens ställföreträdare.

KPMG Oy Ab har varit revisor. CGR, OFR Kaija Pakkanen har varit ansvarig revisor.

Utsikter för framtiden

Resultatprognosen för 2016 är betydligt lägre än för föregående år. Osäkerhetsfaktorerna inom ekonomin och på energimarknaden i Europa och Finland speglar fortsättningsvis av sig på Helens verksamhet. Enligt prognoserna kommer elmarknaden att vara mycket svår för elproducenterna under de närmaste åren. Produktionen av förnybar energi ökar snabbt. Prisnivån är låg och de kraftiga prisfluktuationerna fortsätter och förstärks ytterligare. Om Finlands regerings plan att gradvis skärpa koldioxidskatten på kraftvärmeproduktion förverkligas får det betydande inverkan på produktionskostnaderna för fjärrvärme och försvagar fjärrvärmens konkurrenskraft. På längre sikt har framför allt investeringsbesluten i samband med utvecklingsprogrammet betydande inverkan på bolagets resultatförmåga.

 

Dela: