Biovärmeverket kompletterar kraftverksområdet i Nordsjö

Helen upphör med användningen av stenkol år 2029 i enlighet med regeringens linjeval. Det snabbaste sättet att ersätta stenkol är biomassa. Vi bygger ett nytt biovärmeverk på kraftverksområdet i Nordsjö. Byggstarten sker våren 2020.

Det har bestämts att det nya biovärmeverket ska byggas på kraftverksområdet i Nordsjö, norr om naturgaskraftverken som togs i drift på 1990-talet. Biovärmeverket får en fjärrvärmeeffekt på cirka 260 MW. Det kommer inte att producera el.

Byggandet av biovärmeverket i Nordsjö inleds 2020 med schaktningsarbeten, och det egentliga byggandet kommer i gång hösten 2020. Målet är att ta värmeverket i drift till uppvärmningssäsongen 2022 - 2023, alltså ungefär ett år tidigare än planerat.

Huvudbränslet i biovärmeverket är skogsflis, som är en biprodukt från skogsbruket och annars inte kan utnyttjas. Bränslet är hållbarhetscertifierat, eller också övervakas ursprunget på annat sätt.

Spillvärmen från biovärmeverkets rökgaser tillvaratas två gånger. Rökgaserna som uppstår vid förbränningen leds först till en värmeåtervinningsanläggning och sedan vidare till separata värmepumpar. På så sätt utnyttjar vi bränslet så effektivt som möjligt, och tack vare den dubbla värmeåtervinningen är temperaturen på rökgaserna som leds ut i skorstenen bara 10-20 grader.

Vuosaari asemapiirustus

Varför vill Helen använda biomassa?

Helen förbereder sig för att upphöra med användningen av stenkol. Hanaholmens kraftverk stängs före utgången av år 2024. Hanaholmens värmeproduktion kommer att ersättas med storskalig återvinning av energi med hjälp av värmepumpar, energilager och biomassa. Värmeverket som nu byggs i Nordsjö är den sista pusselbiten som ersätter Hanaholmens värmekapacitet. Omkring en fjärdedel av Hanaholmens stenkol kommer att ersättas med biomassa. Biovärmeverket i Nordsjö ersätter över hälften av Hanaholmens värmeproduktion.

Hur mycket kommer användningen av biomassa att öka?

Biovärmeverket i Nordsjö ersätter omkring en fjärdedel av stenkolsförbrukningen vid Hanaholmens kraftverk som ska stängas. En del av värmeproduktionen ersätts också med hjälp av värmepumpar och lagring. Anläggningens andel av Helens bränsleförbrukning skulle vara cirka 15 %.

På vad grundar sig antagandet att biomassan bara ersätter en fjärdedel av Hanaholmens stenkol?

Hanaholmen ersätts inte helt och hållet med biomassa. En del av värmeproduktionen ersätts med annan produktion än biomassa: recirkulering av energi med hjälp av värmepumpar samt energilagning, dessutom effektiviseras utnyttjandet av den nuvarande kapaciteten. På Hanaholmen är elproduktionens andel en tredjedel, den ersätts inte i det här skedet. 

Finns det tillräckligt med biomassa i Finland?

I Finland baserar sig bioenergin huvudsakligen på olika slags sidoflöden från skogsbruket och skogsindustrin. Finland har en livskraftig skogsindustri, så det finns nog tillräckligt med sidoflöden att få därifrån. Den tekniska potentialen att ta vara på skogsflis och rester från skogsgallring är större än vad som utnyttjas i dag. Ökad efterfrågan inverkar givetvis på bioenergins pris, men å andra sidan blir det då lönsamt att ta vara på biomassa där det i dag är olönsamt, vilket ökar utbudet. Hela Östersjöområdet är vårt anskaffningsområde, så vi är inte helt utlämnade åt utbudet i hemlandet.

Varifrån har Helen tänkt ta biomassa/skogsflis? Kommer utländska bränslen att användas?  Kommer det att fällas skog för att värma Helsingfors?

Vårt mål är att 100 % av den biomassa vi anskaffar är hållbar. I praktiken betyder det att de trädbränslen vi skaffar antingen är hållbarhetscertifierade (t.ex. PEFC, FSC eller SBP) eller ursprungsövervakade på något annat sätt. Vårt mål är att utnyttja sidoflöden från skogsindustrin vid anskaffningen av biomassa. Skogsflis tillverkas av biprodukter från avverkningar, t.ex. av grenar och klena gallringsträd. Bark och sågspån är exempel på biprodukter från skogsindustrin medan t.ex. återvinnings- och rivningsvirke är exempel på fraktioner som recirkulerats. Största delen av den biomassa vi använder (för närvarande träpellets) har hittills varit inhemsk, men en del har också importerats från andra Östersjöländer. I vår årliga hållbarhetsrapport berättar vi om ursprunget för det bränsle vi anskaffat. https://www.helen.fi/yritys/vastuullisuus/vastuullisuusraportti/hiilineutraali-tulevaisuus/energian-alkupera-ja-kestavyys/

På vad grundar sig Helens antagande om att biomassa har noll utsläpp?

Hållbart producerad bioenergi anses vara klimatneutral, eftersom lika mycket koldioxid frigörs vid förbränningen av biomassan som den bundit när den vuxit. Koldioxiden cirkulerar alltså mellan atmosfären och biomassan, till exempel träden. Att biomassa har noll utsläpp är inte Helens egen praxis, utan något som man gemensamt och globalt kommit överens om i FN:s klimatavtal. Att biomassa har noll utsläpp inom energiproduktionen baserar sig på lagstiftning på EU-nivå, bl.a. utsläppshandelslagen och direktivet om förnybar energi. Idén med den europeiska utsläppshandeln är att antalet utsläppsrätter som industrin förfogar över är begränsat och att antalet minskar med tiden i enlighet med klimatmålen. Enligt lagstiftningen betraktas alltså hållbar biomassa som utsläppsfri inom utsläppshandeln. Beräkningen av utsläppen från anläggningar som omfattas av utsläppshandeln övervakas av Energimyndigheten. Koldioxidutsläppen från biomassa lämnas dock inte obeaktade vid beräkningen av de totala utsläppen. De tas med bl.a. vid uppföljningen av klimatavtalet i Paris och i ländernas utsläppsbalanser. För tydlighetens skull beräknas alla utsläppen från biomassa inom den s.k. LULUCF-sektorn, det vill säga markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. I praktiken går det till så att när ett träd faller i skogen statistikförs det i sin helhet som utsläpp, oberoende av hur och inom vilken sektor trädet och dess delar används. Användningen av biomassa påverkar alltså Finlands nettoutsläpp, men för att undvika att utsläppen räknas dubbelt beräknas utsläppen från skogsbiomassa inom markanvändningssektorn och inte inom energisektorn.

Hur mycket ökar bränsletransporterna trafiken? Och utsläppen?

För närvarande bedömer vi att biovärmeverket i Nordsjö kommer att behöva cirka 60 långtradarlass med bränsle per dag (förutom söndagar), när värmeverket går på full effekt. Om trafiken till området leds via Bastövägen ökar trafiken på det lugnaste avsnittet med knappt 4 %, och om den leds via Nordsjö hamnväg ökar trafiken med cirka 1 %. Utsläppen från transporterna har uppskattats till några få procent av bränslets livscykelutsläpp.

När börjar biovärmeverket i Nordsjö byggas?

I enlighet med Helens styrelses investeringsbeslut inleds byggandet med schaktningsarbeten i mars 2020.

Hur påverkas fjärrvärmepriset av investeringen i biovärmeverket?

Den planerade värmeverksinvesteringen höjer inte priset på fjärrvärme. Beskattningen av stenkol och naturgas har skärpts de senaste åren, priset på utsläppsrätter har också gått upp, och allt detta har höjt priset på fjärrvärme. Inom värmeproduktionen är biobränslen i dag ett konkurrenskraftigt bränsle jämfört med stenkol och naturgas.

Vad innebär beslutet om Nordsjö för de andra biovärmeverken som planerats i Tattarmossen och Dammen?

Det behövs också nya energiproduktionsområden. Utredningarna av områdena i Tattarmossen och Dammen fortsätter, i Tattarmossen har man hunnit till planläggningsskedet. I området kan olika energiproduktionslösningar förverkligas, men Helens strävan är att hitta lösningar som inte baserar sig på förbränning.

Dela: