Hanaholmens B-kraftverk fyller 40 år

Hanaholmens B-kraftverk inledde sin verksamhet för 40 år sedan, sommaren 1974. Kraftverksbyggnaden som ritats av arkitekt Timo Penttilä väckte uppskattning och blev snabbt en viktig del av Helsingfors stadsbild.

Kraftverkets produktion har hela tiden utvecklats i en alltmer energieffektiv och miljövänlig riktning.

Vid färdigställandet var Hanaholmens B-kraftverk Helsingfors stads största och dyraste kommunala byggnad. Byggkostnaderna uppgick till cirka 350 miljoner mark. När kraftverket togs i drift producerade det hälften av elen och en tredjedel av fjärrvärmen för helsingforsborna.

I medierna var inställningen positiv till det nya Hanaholmen B, och kraftverket beskrevs i entusiastiska ordalag. När energikrisen bröt ut på 1970-talet blev Hanaholmen B rentav en internationell sevärdhet – ett stort kraftverk som kunde eldas med både olja och kol. Många utländska besökare kom för att bekanta sig med detta underverk.

Kraftverkets effektivitet och höga verkningsgrad prisades. Man hade grundligt satt sig in i buller- och utsläppsolägenheterna och ville att det nya kraftverket skulle bli en naturlig del av stadsbilden i Sörnäs.

Hänsyn till miljön och omgivningen

Under de fyrtio år som gått har det koleldade kraftverket utvecklats i en alltmer miljövänlig riktning, och i dag produceras där el och värme med utmärkt verkningsgrad och hänsyn till miljön.

De viktigaste milstolparna i Hanaholmen B:s historia är avsvavlingsanläggningen som blev färdig 1991, omändringen av brännarna 1995 för att minska kväveoxidutsläppen, moderniseringen av kraftverket år 2000 och inledningen av försökseldning med pellets 2012.

- På de här fyrtio åren har omsorgen om miljön hela tiden ökat, vilket även har tagit sig uttryck i skärpta tillståndsgränser. Tekniken har byggts ut och förbättrats. Nu beaktas miljön hela tiden i verksamheten, särskilt vid planeringen av nya projekt. Bostadsbebyggelsen kryper allt närmare Hanaholmen, och redan av den orsaken är det ytterst viktigt att ta hänsyn till miljön och omgivningen i all verksamhet. Det satsar vi också på, säger Hanaholmens kraftverkschef Jarmo Hagström.

- Den senaste formen av samarbete med näromgivningen är cityodlingslådorna som är en del av Helsingfors Energis kundprogram och utnyttjas av våra kunder som bor i närheten. På våren placerade vi ut 50 odlingslådor vid parkeringsplatsen framför kraftverket. Där odlar våra grannar örter, blommor och grönsaker. Lådorna har gett energieffektiv närmat och goda grannrelationer, säger Jarmo Hagström.

På Hanaholmen lever man just nu i spännande tider. När de nödvändiga myndighetstillstånden blir klara byggs ett system för inblandning av 5-7 procent pellets i stenkolet.

- Det nya bränslet är ett tecken på nytänkande och en ny era. Pelletseldningen för med sig nya utmaningar och även nytt intresse för den ”gamla” anläggningens verksamhet, säger Jarmo Hagström.

År 2015 ska stadsfullmäktige besluta om andelen biobränslen ska höjas till 40 procent vid Hanaholmens och Sundholmens kraftverk eller om ett helt nytt kraftverk som huvudsakligen eldas med flis ska byggas i Nordsjö.

Publicerad: 29.08.2014 10:53

Eija Lehtomäki
Kommunikationsexpert
Dela: