Finland behöver inhemsk elproduktion

En effektmarknad som kompletterar elmarknaden skulle kunna vara en lösning på den elbrist som Finland hotas av.Risken för elbrist har ökat, eftersom man i Finland har lagt ner och kommer att lägga ner en betydande mängd elproduktionskapacitet.

Enligt en undersökning som Helen beställt av Gaia Consulting Oy kommer bortfallet av marknadsanpassad produktionskapacitet på elmarknaden och den allt högre toppförbrukningen att öka risken för elbrist i Finland under 2020-talet, om utvecklingen fortsätter som i dag. En bidragande orsak är bl.a. att eluppvärmningen och värmepumparna ökar. Utan nya gränskablar kan elimporten inte utökas och den växande produktionen av sol- och vindkraft kan inte uppfylla elbehovet under kalla vinterdagar.

Elpriset på den nordiska elmarknaden har sjunkit så mycket att det inte är lönsamt att investera i elproduktion i Finland.

- Investeringar sker nästan enbart om produktionen subventioneras. Det är inte sunt för marknaden. Så gott som alla kondenskraftverk i Finland har redan stängts. Dessutom är en betydande mängd kraftvärmeproduktion på väg bort från marknaden, konstaterar direktör Harri Mattila på Helen.

Även Helen har beslutat ersätta kraftvärmeverket på Hanaholmen med biokraftverk som enbart producerar värme samt med decentraliserade värmeproduktionslösningar av olika slag. Kraftvärmeproduktionen har emellertid en viktig roll i Finlands energisystem och dess betydelse accentueras under de kallaste vinterdagarna, då nästan hälften av elen produceras genom kraftvärmeproduktion.

- Nu borde det säkerställas att kraftvärmeproduktionen finns kvar även i framtiden. Kraftvärmeproduktionen har varit pålitlig under toppförbrukningsperioderna, den stabiliserar hela energisystemet och fördröjer verkningarna på systemet i snabba förändringssituationer, framhåller Mattila.

Dagens effektreserver är dyra

För närvarande är det stamnätsbolaget Fingrid Abp och myndigheterna som ser till att eleffekten är tillräcklig.
Den nordiska elmarknadsmodellen bygger på energibaserad prissättning, vilket betyder att man bara betalar för producerad energi. För att energi ska finnas att tillgå i varje ögonblick säkerställs detta i Finland med hjälp av effektreservanläggningar, som Fingrid ansvarar för. Detta har bidragit till att öka regleringen i den i övrigt marknadsanpassade modellen.
Om bortfallet av produktion från marknaden fortsätter borde effektreserverna ökas avsevärt. Enligt Helen är detta inte rationellt, eftersom det nuvarande effektreservsystemet inte genererar ny kapacitet, är osmidigt för marknaden och dyrt för konsumenterna. Även EU är kritiskt inställt till effektreserver.

Ersättning borde betalas för effekt

En lösning på den hotande elbristen skulle kunna vara en effektmarknad som kompletterar elmarknaden och där inte bara energipriset utan även effekten skulle ha ett värde i pengar. På effektmarknaden skulle man säkerställa den effekt elsystemet behöver genom att betala ersättning för den på ett överenskommet sätt. Detta skulle vara ett positivt investeringsincitament.
Tills vidare är situationen i Finland hyfsad, men vändningen mot det sämre är redan ett faktum. Enligt Helen borde man nu utreda vilken modell som skulle passa Finland bäst.


Effektmarknader finns i bl.a. England och USA. I Frankrike infördes en effektmarknad vid ingången av 2017, och motsvarande planeras också i Irland och Polen.

Effektmarknaden skulle vara öppen för alla aktörer och både nuvarande och ny produktion skulle kunna vara med i konkurrensen.

- Enligt preliminära bedömningar är en effektmarknad det ekonomiskt förmånligaste sättet att säkerställa elmarknadens funktion i framtiden. Den skulle stärka förutsättningarna för inhemsk energiproduktion och förbättra möjligheterna till ökad efterfrågeflexibilitet och tjänster i samband därmed. Den skulle också möjliggöra en betydande utbyggnad av bl.a. vindkraft och solkraft, säger Mattila.
På en effektmarknad är kraftverken hela tiden tillgängliga för marknaden.
Enligt Helen skulle en effektmarknad också ha en positiv inverkan på elförbrukarna i form av lägre elräkningar.

Vid elbrist ransoneras förbrukningen eller också bryts strömmen

I Finland är elbehovet störst under kalla vinterdagar, och då importeras omkring en tredjedel av Finlands el från grannländerna. Om man inte ser till att den inhemska elproduktionskapaciteten är tillräcklig eller inte kan öka elimporten i betydande utsträckning, finns det risk för elbrist.

Vid elbrist räcker produktions- och överföringseffekten inte till. Detta kan leda till roterande bortkopplingar, som skulle få vittgående kostnadseffekter för hela samhället.

Publicerad: 24.02.2017 14:36

Seija Uusitalo
Group manager, kommunikation
Dela: