Rekordhögt kylbehov i Helsingfors, underjordiska sjöar utnyttjas

Helens fjärrkyleproduktion är rekordhög, när kundernas kylbehov mer än tredubblats sedan juni. Kyla produceras på full effekt i Katri Valas och Esplanadens värmepumpsanläggningar och på Sundholmens kraftverk. De enorma konstgjorda underjordiska sjöarna under Esplanaden och i Böle ser till att kyleffekten räcker till för kunderna.

Under de heta julidagarna har kylbehovet och Helens produktion stigit till rekordnivåer, till och med tre gånger över det normala. När Helen i juni producerade kyla med i medeltal 30–40 megawatts effekt under dagtid, har siffran de senaste dagarna stigit ända upp till 114 megawatt. Den här effekten skulle räcka till att kyla cirka 75 000 tvårumslägenheter. Skillnaden är betydande jämfört med de senaste somrarna. Exempelvis jämfört med juli 2017 har kylbehovet fördubblats.

I Helsingfors producerar Helen nu fjärrkyla på full effekt i Katri Valas underjordiska värmepumpsanläggning i Sörnäs. Katri Vala är världens största värmepumpsanläggning som producerar värme och kyla i samma process. Kyla produceras också i kylcentralen på Sundholmens kraftverk samt i Helens nya värmepumpsanläggning under Esplanaden, där drifttagningstesterna pågår som bäst.

Enorma underjordiska sjöar hjälper till med kylningen

Som hjälp för att leverera kyla till kunderna i Helsingfors används konstgjorda underjordiska sjöar, det vill säga kyllager. Finlands största fjärrkylelager ligger på cirka 100 meters djup under Esplanadparken. Kyllagrets volym är 25 miljoner liter, vilket motsvarar vattenmängden i en medelstor sjö. Kyllagret i Böle har en volym på cirka 11 miljoner liter. 

Stora dygnsvariationer: kylning på dagarna, lagerpåfyllning på nätterna

Kylbehovet varierar kraftigt med både dygnstidpunkten och temperaturen, och produktionen av kyla anpassas efter det.

– När det är värmebölja producerar vi kyla med cirka 40 megawatts effekt på nätterna. Kylbehovet ökar redan från tidiga morgonen och är uppe i cirka 70 megawatt redan klockan sju. Klockan tio har produktionen redan stigit över 100 megawatt, berättar gruppchef Mirka Mäkelä som ansvarar för utveckling av energisystemet på Helen.

Högst är kylbehovet under eftermiddagstimmarna, då rekordnoteringen är 114 megawatt. Att kylbehovet är mindre under nattens timmar gör det möjligt att utnyttja kyllager.

– Under natten fyller vi kyllagren för att kylan ska räcka till åt alla när kylbehovet ökar under dagens lopp, säger Mäkelä.

Fakta:

  • Helsingfors har det tredje största och det snabbast växande fjärrkylesystemet i Europa.
  • Fjärrkylan omfattar stora affärsfastigheter, datorhallar och butiker samt tusentals bostadslägenheter.
  • Helen producerar fjärrkyla i Katri Valas värmepumpsanläggning i Sörnäs samt i kylcentralen på Sundholmen.
  • Som bäst håller Helen på att ta i drift en ny värmepumpsanläggning under Esplanaden. Den ger mer effekt för produktion av kyla och förnybar fjärrvärme och effektiviserar användningen av det underjordiska kyllagret. Samtidigt minskar koldioxidutsläppen med över 20 000 ton.
  • Helen har två enorma underjordiska kyllager under Esplanaden och i Böle.
  • Kyllagren fylls nattetid och töms under dagen när kundernas kylbehov är som störst.
  • För miljön är fjärrkyla är det bästa sättet att producera kyla. Vid fjärrkyla tas överskottsvärme till vara och utnyttjas inom fjärrvärmeproduktionen.
  • Med hjälp av fjärrkyla utnyttjas så mycket spillvärme från fastigheterna att det skulle behövas solfångare på en yta motsvarande 30 fotbollsplaner för att producera samma mängd.
  • Helens fjärrkylesystem har prisbelönats internationellt (bl.a. Global District Energy Climate Awards).

Bildmaterial!

 

 

Publicerad: 27.07.2018 09:47

Dela: