Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse

Koncernen

Helenkoncernen är en affärsekonomisk helhet som består av moderbolaget Helen Ab och dotterbolagen Helen Elnät Ab, Oy Mankala Ab, Finlands Energi-Entreprenad Ab och Helsingin Energiatunnelit Oy. Intressebolag är Liikennevirta Oy, Voimapiha Oy och Finlands Havsvind Ab.

Helen Ab tillhandahåller el, fjärrvärme och fjärrkyla samt mångsidiga tjänster inom småskalig energiproduktion både för kundernas egen energianvändning och för effektivisering av den. Energi produceras i kraftverken och de övriga produktionsanläggningarna i Helsingfors samt via kraftandelar som bolaget äger. Helen Ab ägs av Helsingfors stad.

Helen Elnät Ab (100 %) inriktar sig på elnätsverksamhet enligt elmarknadslagen och tillhandahåller elöverförings- och eldistributionstjänster i så gott som hela Helsingfors. Nätbolagets affärsverksamhet utgör cirka 14 % av Helenkoncernens omsättning.

Oy Mankala Ab (100 %) är ett produktionsbolag som äger Mankala, Abborfors, Klåsarö och Ediskoski vattenkraftverk i Kymmene älv. Oy Mankala Ab äger 8,1 % i Industrins Kraft Abp, 12,5 % i Suomen Hyötytuuli Oy och 50 % i Finlands Havsvind Ab.

Helsingin Energiatunnelit Oy (90%) betjänar energi-, vattenförsörjnings- och datakommunikationsnäten. Stadens ägarandel i Helsingin Energiatunnelit Oy är 10 %.

Finlands Energi-Entreprenad Ab (60 %) är ett serviceföretag för elburen samhällsteknik och producerar planerings-, installations- och driftstjänster för nät och utrustning i samband med elöverföring, eldistribution och elanvändning samt dataöverföring. De övriga ägarna är Vanda Energi Ab och Lahti Energia Oy.

Verksamhetsåret 2017

Konkurrensläget på detaljmarknaden för el har varit fortsatt utmanande, men Helen har lyckats skaffa nya kunder inom både privatkunds- och företagsförsäljningen. Detta har förutsatt betydligt aktivare försäljningsinsatser och fler kundmöten via olika kanaler.

Under 2017 uppfylldes tillväxtmålen inom den ytterst lyckade elförsäljningen, vilket ledde till att Helen nu har ett rekordstort antal kunder. Försäljningen av fjärrkyletjänster fortsatte att öka. Till företagskunder såldes också nya energitjänster så som förnybar fjärrvärme, solkraftverk och tjänster kring efterfrågeflexibilitet.

Helens egen verksamhet utvecklades och effektiverades ytterligare. Nya verksamhetsmodeller infördes bland annat inom ICT- och faktureringstjänsterna. Inom produktionen och underhållet kunde man genom utveckling av verksamheten sänka kostnaderna och förbättra Helens konkurrenskraft.

Elleveranssäkerheten i Helsingfors var utmärkt och kraftverkens tillgänglighet låg fortsättningsvis på en hög nivå. Som helhet motsvarade vattensituationen ett normalår och vid Oy Mankala Ab:s kraftverk pågår den största investeringsperioden på flera årtionden. Antalet småskaliga solkraftproducenter fördubblades i Helsingfors under året.

Företagens och bostadsbolagens intresse för kylningstjänster har fortsatt att öka. Helen svarar på den växande efterfrågan genom att förstärka sin produktion. Som bäst byggs en ny värmepumpsanläggning under Esplanadparken. Med de nya värmepumparna kan ännu större mängder spillenergi återvinnas från fastigheter, hem och datorhallar.

Koncernens resultatutveckling

Koncernens resultat utföll enligt prognosen och var högre än föregående år.Positiv resultatutveckling för nätverksamheten, lågt marknadspris på el och höjda bränslekostnader var huvudorsakerna till resultatutvecklingen.

År 2017 uppgick omsättningen till 805 (782) miljoner euro och rörelsevinsten till 81 (75) miljoner euro. Elförsäljningen minskade med 2 % till 6 167 GWh. Fjärrvärmeförsäljningen uppgick till 6 606 GWh, fjärrkyleförsäljningen till 141 GWh och elöverföringen i Helsingfors till 4 404 GWh. Siffrorna motsvarar föregående års nivå.

Koncernens och moderbolagets nyckeltal 2017

  Koncernen   Moderbolaget  
  2017 2016 2017 2016
Omsättning, mn euro 805 782 681 664
Rörelsevinst, mn euro 81 75 51 53
Rörelsevinst, % 10 10 7 8
Vinst före bokslutsdispositioner, mn euro 60 52 66 45
Investeringar, mn euro 95 90 49 53
Soliditetsgrad, % 72 71 76 75
Avkastning på investerat kapital, % 3 3 4 3
Antal anställda 31.12. 1 144 1 269 888 1 017
Balansräkning, M€ 2 732 2 720 2 584 2 564

Soliditetsgrad, % =100 * egna medel / balansomslutning
Egna medel = eget kapital i balansräkningen + reserver + avskrivningsdifferens med avdrag för skatteskuld

Avkastning på investerat kapital, % =100 * (vinst före bokslutsdispositioner + finansiella kostnader + skatter) / investerat kapital i genomsnitt
Investerat kapital = eget kapital + räntebärande skulder

Investeringar

Helen investerar särskilt i ökning av förnybar energi inom fjärrvärmeproduktionen, återvinning av energi med hjälp av värmepumpar samt leveranssäkerhet i energinäten.

Koncernens investeringar uppgick till sammanlagt 95 miljoner euro. I produktionsstrukturen investerades 45 miljoner euro under 2017. Fjärrvärme- och fjärrkylenät byggdes på en sträcka av 26 kilometer och deras andel av investeringarna var sammanlagt 14 miljoner euro. I elnätet investerades 33 miljoner euro och i tunnelnätet 2 miljoner euro. Utsläppsrätter köptes för 1 miljon euro.

Finanser

I enlighet med finansieringspolicyn sköter Helen Ab dotterbolagens finansiering centraliserat. Koncernens soliditetsgrad var 72 % och de räntebärande skulderna vid räkenskapsperiodens slut uppgick till 632 miljoner euro.

Helen Ab:s räntebärande skuld består av kapitallån på 157 miljoner euro från ägaren, ett s.k. seniorlån på 252 miljoner euro från ägaren samt lån på 98 miljoner euro från finansinstitut. Kapitallånet från Helsingfors stad kan om låntagaren så önskar återbetalas i förtid antingen helt eller delvis. Kapitallånets kapital kan återbetalas endast till den del beloppet av Helen Ab:s fria egna kapital och samtliga kapitallån vid betalningstidpunkten överstiger bolagets fastställda förlust för den senast avslutade räkenskapsperioden eller förlusten enligt balansräkningen i ett nyare bokslut. Den årliga räntan på lånet är sex procent (6 %).

Oy Mankala Ab:s lån från Statens kärnavfallshanteringsfond uppgick till 84 miljoner euro vid utgången av 2017.

Aktier

Helen Ab:s registrerade, i sin helhet betalda aktiekapital är 600 miljoner euro. Det totala antalet aktier är 1 000 stycken. Samtliga aktier ägs av Helsingfors stad.

Viktiga händelser under räkenskapsperioden

  • Byggandet på Sundholmens pelletsvärmeanläggning tog ett steg framåt när installationen av Finlands största pelletspanna inleddes. Det är fråga om en av landets största investeringar i förnybar energi. Pelletsvärmeanläggningen tas i drift i början av 2018. När den står färdig producerar den förnybar fjärrvärme för cirka 25 000 tvårumslägenheters behov. Träpellets används för att ersätta stenkol i Helens fjärrvärmeproduktion.
  • Finlands största värmepumpsanläggning, Katri Valas fjärrvärme- och fjärrkyleverk som ägs av Helen, valdes till en del av det riksomfattande effektreservsystemet för den kommande treårsperioden. Som en del av effektreserven bidrar Helen därmed till att säkerställa att elen i Finland räcker till, genom att minska värmepumpsanläggningens elförbrukning i exceptionella situationer då effektreserven behövs.
  • Helen var först med att lansera en ellagringstjänst för företag och ingick de första kommersiella avtalen om genomförande av tjänsten. När kunden inte behöver hela kapaciteten i sitt ellager själv kan Helen köpa den överflödiga drifttiden och bjuda ut den på elmarknaden. Tjänsten kan köpas separat eller som en del av en mer omfattande lösning som anpassas till kunden och kan bland annat innehålla solkraftsproduktion och efterfrågeflexibilitet i samband med styrning av elanvändningen.
  • Finlands första dubbelriktade laddningsstation öppnades i Södervik i Helsingfors, i anslutning till Helens solkraftverk och ellager. V2G (vehicle-to-grid)-laddningsstationen ger möjlighet att inte bara ladda sin elbil utan också använda bilen som ellager och delta i regleringen av elsystemet.
  • Helen Elnäts nya elstation i Fiskehamnen blev klar att tas i drift. Elstationen säkerställer eldistributionen i det växande området. I stationen pilottestar man också en ny felhanteringsteknik, med vars hjälp fel i elnätet som berör ett stort kundobjekt automatiskt förbikopplas. Elstationen är utrustad med ett eget solkraftverk och för uppvärmningen utnyttjas spillvärme från transformatorerna.
  • Arbets- och näringsministeriet, Energimyndigheten och Motiva har tilldelat Helen ett erkännande för förtjänstfullt energieffektiviseringsarbete. Den viktigaste prestationen inom energieffektivisering under perioden 2008–2016 var Katri Valas värmepumpsanläggning, med vars hjälp spillvärme och återvunnen värme utnyttjas effektivt.
  • Helen är det hållbaraste varumärket bland finländska energibolag, framgick det av Nordens mest omfattande undersökning ("Sustainable brand indexTM"), som utreder invånarnas åsikter om kända företags hållbarhet. I undersökningen fick Helen branschens högsta betyg för båda delområdena som gav poäng, miljömässig hållbarhet och social hållbarhet.
  • I april 2017 genomförde Helen en bred kundenkät bland sina privatkunder, och enligt den har Helen en mycket bra image bland sina kunder. Bland annat anser 92 % av kunderna att Helen är mer hållbart än energibolagen i allmänhet medan 94 % anser att Helen är pålitligare än energibolagen i allmänhet. Helen fick också bra betyg för sin kundorientering, närheten till kunderna och de förmånliga priserna.

Personal

Vid årets slut hade Helen Ab 888 (1017) anställda. Antalet ordinarie anställda var 852 (976) och antalet visstidsanställda 36 (41). Det genomsnittliga antalet anställda var 962 (1064). Den betydande personalminskningen berodde huvudsakligen på överlåtelser av rörelse under verksamhetsperioden samt på pensioneringar. Personalens medelålder var 46,7 (46,6) år och det genomsnittliga antalet tjänsteår var 16,6 (16,2) år. Lönerna uppgick till 49,3 (53,0) miljoner euro år 2017.

Helen Elnät Ab hade 108 (105) anställda vid årets slut. Antalet ordinarie anställda var 105 (101) och antalet visstidsanställda 3 (4). Det genomsnittliga antalet anställda var 106 (104). Personalens medelålder var 44,5 (44,0) år, och det genomsnittliga antalet tjänsteår var 14,2 (13,8) år. Lönerna uppgick till 6,6 (6,2) miljoner euro år 2017.

Finlands Energi-Entreprenad Ab hade 148 (148) anställda vid årets slut. Antalet ordinarie anställda var 142 (145) och antalet visstidsanställda 6 (3). Det genomsnittliga antalet anställda var 155 (155). Personalens medelålder var 46,8 (46,9) år, och det genomsnittliga antalet tjänsteår var 12,0 (12,4) år. Lönerna uppgick till 6,3 (6,6) miljoner euro år 2017.

De övriga dotterbolagen Oy Mankala Ab och Helsingin Energiatunnelit Oy hade inga anställda vid utgången av 2017.

Forskning och utveckling

Inom utvecklingen av energiproduktionen låg tyngdpunkten på planering av investeringar i förnybara produktionsformer samt förberedelser för besluten om hur Hanaholmens värmeproduktion ska ersättas före 2024. I det första skedet är lösningsalternativen nyinvesteringar i biobaserad värmeproduktion, värmepumpar och värmelagring. Man utreder också mångsidiga värmepumpslösningar, elpannor, geotermisk värme, ersättning av stenkol med biobaserade bränslen, decentraliserad småskalig produktion tillsammans med kunderna, ökning av energieffektiviteten i kundernas funktioner samt utnyttjande av köpt energi och spillvärme i bl.a. datorhallar. Lösningar kring cirkulär ekonomi och utnyttjande av spillvärme utvecklas i allt högre grad tillsammans med kunderna.

Den projektansökan som Helen utarbetat i samarbete med Helen Elnät Ab och VTT och som gäller styrning av decentraliserade resurser, så som ellager, solkraftverk, laddning av elbilar och kundernas elanläggningar, godkändes till EU:s program Horisont 2020. Det fyraåriga projektet SysFlex som anknyter till detta startade i november 2017. Helens mål i projektet är att utveckla och demonstrera ny marknadsanpassad flexibilitetsteknik och produkter för stamnätets och distributionsnätets behov.

Helen fortsatte sitt samarbete med stamnätsbolaget Fingrid Abp kring ett pilotförsök som handlar om att aggregera objekt för reglerkraftsmarknaden. Syftet med aggregeringen är att kombinera småskaliga objekt som har kapacitet att reglera elförbrukningen eller elproduktionen och därmed få ekonomiska fördelar av att delta i upprätthållandet av effektbalans i elsystemet. I pilotförsöket samlar man praktiska erfarenheter av bland annat lämnande av aggregerade offerter, registrering av affärer och behandling av balansfel samt av informationsutbytet mellan parterna på reglerkraftsmarknaden.

Helen är med i EU-projektet mySMARTLife, där man testar nya lösningar för att motverka klimatförändringen i städerna. Målen är att de lösningar som testas i Helsingfors senare ska kunna utnyttjas i andra städer i Finland och utomlands. Helen samlade bland annat in idéer från stadsborna om hur solkraftverket på Högholmen kan förstoras och byggde upp en webbplats som visualiserar energisystemet i Södervik samt en animation som förklarar hur solkraftverket, ellagret och laddningsstationen för elbilar fungerar. I Havshagen avancerade bostadsbolagssamarbetet kring efterfrågeflexibilitet på värme. I det första skedet installerades nödvändig utrustning i 20 bostäder. Under sommaren testade man också med framgång kompensering av reaktiv effekt från Stensböle solkraftverk.

Helen deltog i Kasvupolku, ett tillväxtprogram för företag i energibranschen där man söker nya innovationer, idéer och affärsmodeller. Deltagandet i Kasvupolku är en del av det samarbete som Helen bedriver med tillväxtföretag och som har till syfte att identifiera nya lovande partnerföretag, öka den gemensamma försäljningen och fungera som möjliggörare av tillväxt även via ägarskapsarrangemang.

Intern kontroll och riskhantering

Riskhanteringens syfte är att säkerställa energileveranssäkerheten samt trygga och öka koncernens värde på lång sikt. I bolaget avser riskhantering ett systematiskt och förutseende sätt att identifiera, analysera och hantera osäkerheter i samband med verksamheten. Den övergripande riskhanteringen är ett affärsdrivet, systematiskt och enhetligt riskhanteringssätt som styr beslutsfattandet och verksamheten i hela organisationen.

Ledningen ansvarar för att bolaget har en fungerande riskhantering och intern kontroll i förhållande till ekonomins och verksamhetens omfattning och innehåll. I bolaget har man värderat de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna med tanke på verksamhetens omfattning och struktur samt andra omständigheter som påverkar verksamhetens utveckling.

Man har organiserat den interna kontrollen och riskhanteringen genom att låta riskhanteringstänkandet genomsyra hela verksamheten. För energihandelns del har bolaget utarbetat verksamhetsprinciper för energihandeln samt en riskhanteringshandbok. Handboken beskriver de av styrelsen godkända principerna för energihandeln och riskhanteringen i samband med denna.

Det övergripande utvecklingsprogrammet för riskhantering innehåller bl.a. en mognadsmodell och en årsklocka för riskhanteringen. I mognadsmodellen bedömer man nuläget inom riskhanteringen och sätter en målnivå. Utvecklingen av riskhanteringen baserar sig på åtgärder som hjälper till att nå målnivån. Riskhanteringens nivå bedöms årligen i ledningsgruppen.

De betydande affärsriskerna hänför sig i hög grad till kraftiga svängningar på elmarknaden och till en allt sämre förutsägbarhet. Konkurrensen på detaljhandelsmarknaden för el hårdnar också ytterligare. Prissvängningarna på elbörsen ger upphov till affärsrisker inom grossist- och slutkundsförsäljningen samt inom elanskaffningen. Koncernen hanterar riskerna genom att skydda anskaffningen och försäljningen med derivat. Inom bränsleanskaffningen är volym- och prisrisken de mest betydande riskerna. Dessa risker hanteras bl.a. genom anskaffnings- och derivatkontrakt. En central osäkerhetsfaktor vid den långsiktiga planeringen av affärsverksamheten har att göra med målet om klimatneutral energianskaffning. Det är en utmaning att planera långsiktiga investeringar i en situation där både målen och tidsramarna är oklara.

Arbetspensionsförsäkringarna och grupplivförsäkringen är tecknade i Keva. De övriga försäkringarna är fördelade på fyra försäkringsbolag. Försäkringsskyddet täcker egendoms-, avbrotts-, ansvars-, person- och fordonsskador. Försäkringarnas omfattning och självrisknivåer har bestämts separat för varje bolag enligt bolagens risktålighet. En del av försäkringarna konkurrensutsattes under 2017.

Miljön

Helens mål på lång sikt är en klimatneutral energiproduktion. Investeringarna för att minska utsläppen och öka användningen av förnybar energi görs i etapper, så att man kan utnyttja alla möjligheter som ny teknik erbjuder. Nya energiproduktionslösningar utvecklas också tillsammans med kunderna. Helen Ab:s energiproduktion omfattas av EU:s utsläppshandel.

Industriutsläppsdirektivet (IE-direktivet) som trädde i kraft vid ingången av 2016 skärpte gränserna för lokala kraftverksutsläpp, det vill säga partiklar, svaveloxider och kväveoxider – till många delar sänktes utsläppsgränserna till mindre än hälften jämfört med tidigare.

Helen Ab:s partikelutsläpp har redan länge varit låga och underskrider även de nya utsläppsgränserna. Kraftverkens avsvavlingsanläggningar har justerats och är nu ännu effektivare. Minskningen av kväveoxidutsläpp krävde betydande investeringar i utsläppsminskande teknik. Påverkan på luftkvaliteten i huvudstadsregionen av lokala utsläpp från energiproduktionen följs som ett led i Helsingforsregionens miljötjänsters (HRM) övervakning av luftkvaliteten. Enligt uppföljningen är energiproduktionens påverkan på luftkvaliteten i Helsingfors mycket liten.

Helen Ab:s elproduktion samt produktion och distribution av värme och kyla har certifierats enligt miljöledningsstandarden ISO 14001. Helen Elnät Ab har ett integrerat verksamhetssystem enligt standarderna ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001. Kontorslokalernas miljöpåverkan hanteras med hjälp av miljöprogrammet Green Office.

Helen Elnät Ab har ett integrerat verksamhetssystem enligt standarderna ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001. Kontorslokalernas miljöpåverkan hanteras med hjälp av miljöprogrammet Green Office.

Bolagsstämman

År 2017 höll Helen Ab sin ordinarie bolagsstämma (1/2017) 23.3.2017. Utöver de ärenden som ankommer på den ordinarie bolagsstämman beslutade bolagsstämman att lägga till en 12:e § om koncernstyrning i Helen Ab:s bolagsordning.

Till revisor valdes KPMG Oy Ab (huvudansvarig revisor CGR, OFR Kaija Pakkanen).

Dessutom har ägaren 12.6.2017 genom aktieägarens beslut (2/2017) valt borgmästare Jan Vapaavuori, kanslichef Sami Sarvilinna, Tuuli Kousa, Paavo Arhinmäki och Tomi Sevander till medlemmar i aktieägarens nomineringskommitté vid Helen Ab.

Aktieägaren har 18.9.2017 (3/2017) genom aktieägarens beslut gjort följande ändringar i styrelsens sammansättning för den återstående mandatperioden räknat från 1.10.2017:

Pekka Majuri ersätts av Wille Rydman
Mari Holopainen ersätts av Kaisa Hernberg
Annukka Mickelsson ersätts av Daniel Sazonov
Jouko Sillanpää ersätts av Sirpa Puhakka.

Ägaren har ytterligare genom beslut 20.11.2017 (4/2017) gett Helen Ab:s styrelse ett bindande handlingsdirektiv att förfara så att Timo Rajala i enlighet med aktieägarens nomineringskommittés förslag väljs till ny medlem i Liikennevirta Oy:s styrelse.

Styrelsen

I Helen Ab:s styrelses sammansättning gjordes partiella förändringar för den återstående mandatperioden i enlighet med ägarens beslut 18.9.2017.

Styrelsens sammansättning från 1.10.2017:

  • Osmo Soininvaara
  • Hanna-Maria Heikkinen
  • Kaisa Hernberg
  • Marko Karvi
  • Hillevi Mannonen
  • Timo Piekkari
  • Sirpa Puhakka
  • Wille Rydman
  • Daniel Sazonov

Till styrelseordförande för Helen Ab valdes genom ägarens beslut Osmo Soininvaara och till vice ordförande Wille Rydman från 1.10.2017.

Under 2017 sammanträdde styrelsen 13 gånger, varav två gånger i form av e-postsammanträden. Styrelsemedlemmarnas närvaroprocent vid styrelsens sammanträden var 95,7 %.

Styrelsens utskott

Styrelsen har ett revisionsutskott och ett personal- och belöningsutskott. Utskotten biträder styrelsen i dess arbete. Styrelsen utsåg bland sina medlemmar ett revisionsutskott och ett personal- och belöningsutskott. Vartdera utskottet består av minst tre styrelsemedlemmar.

I revisionsutskottet satt Hillevi Mannonen som ordförande och Hanna-Maria Heikkinen och Mari Holopainen som medlemmar. Efter att aktieägaren genom beslut 18.9.2017 bytt ut en del av styrelsemedlemmarna räknat från 1.10.2017 utsåg styrelsen inom sig Sirpa Puhakka till utskottet i stället för Mari Holopainen som lämnade styrelsen. I utskottets möten deltar regelbundet ekonomidirektören och direktören för juridiska frågor som utskottets sekreterare samt revisorn och andra experter som utskottet kallar vid olika tillfällen. Revisionsutskottet sammanträdde åtta gånger under 2017.

Personal- och belöningsutskottet bestod av Pekka Majuri som ordförande och Osmo Soininvaara och Annukka Mickelsson som medlemmar. Efter den ordinarie bolagsstämman 23.3.2017 valde styrelsen inom sig dessutom Timo Piekkari till ny medlem i nominerings- och belöningsutskottet. Efter att aktieägaren genom beslut 18.9.2017 bytt ut en del av styrelsemedlemmarna räknat från 1.10.2017 utsåg styrelsen i enlighet med utskottets arbetsordning styrelsens ordförande Osmo Soininvaara till ordförande för utskottet och styrelsens vice ordförande Wille Rydman till medlem. Dessutom fortsatte Timo Piekkari som medlem i utskottet. I utskottets möten deltar regelbundet verkställande direktören och personaldirektören som utskottets sekreterare. Personal- och belöningsutskottet sammanträdde fyra gånger under 2017.

Utskottens mandatperiod är ett år och går ut när den ordinarie bolagsstämman 2018 avslutas.

Verkställande direktören

DI Pekka Manninen har varit verkställande direktör för Helen Ab.

Under räkenskapsperioden har sammanlagt 552 023 (546 351) euro betalats i löner, arvoden och naturaförmåner till bolagets styrelsemedlemmar samt till verkställande direktören och verkställande direktörens ställföreträdare.

Styrelsens förslag till disposition av vinsten

Moderbolaget Helen Ab:s utdelningsbara egna kapital är 1 327 955 568,87 euro, varav överskottet från tidigare räkenskapsperioder utgör 34 357 493,85 euro och räkenskapsperiodens överskott 42 425 681,57 euro. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att utdelningen fastställs till 31 200,00 euro per aktie, det vill säga sammanlagt 31 200 000,00 euro medan 45 583 175,42 euro läggs till vinstmedel. Styrelsen föreslår att utdelningen betalas 30.4.2018. Bolagets likviditet är god och enligt styrelsens syn äventyrar den föreslagna vinstutdelningen inte bolagets likviditet.

Utsikter för framtiden

Enligt prognoserna kommer elmarknaden att vara svår för elproducenterna under de närmaste åren. Grossistpriset på el kommer att förbli lågt i Norden under de närmaste åren och det är inte ekonomiskt lönsamt att investera i elproduktion.

I Finland har elimportens andel ökat under de senaste åren. I synnerhet vintertid räcker den inhemska produktionskapaciteten inte till för att möta efterfrågan. Vindkraften som varierar med vädret har ökat kraftigt samtidigt som en betydande mängd reglerbar produktion har försvunnit från marknaden. Elsystemets behov av tillförlitligt tillgänglig produktionskapacitet, bl.a. kraftvärmeproduktion, har ökat. För att säkerställa marknadens funktion även i framtiden bör det därför skapas ett värde för produktion av det här slaget.

Reformen av EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS) för perioden 2021–2030 godkändes i december. Den nya lagstiftningen träder i kraft i början av 2018. Enligt Helens syn är det bra att utsläppshandeln stärks. Utsläppshandeln borde vara den primära styrmetoden för energiproduktionen och stödmekanismer som överlappar eller går i kors med den borde minimeras.

Direktivförslagen i samband med EU:s paket för ren energi blir klara efter hand under 2018. Hållbarhetskriterierna för bioenergi, som är en central fråga i direktivet, kommer i hög grad att påverka Helens möjligheter att utnyttja bioenergi som ersättning för fossila bränslen.

Arbets- och näringsministeriet bereder som bäst ett lagförslag för att förbjuda användning av stenkol för energiproduktion fram till 2030 och granskar även möjligheten att tidigarelägga förbudet till 2025. Om lagen förverkligas enligt förslaget skulle den tvinga aktörerna till alltför snabba och kanske också oändamålsenliga lösningar, och därför skulle lagen vara mycket skadlig.

De framtida skattebesluten i Finland har också stor betydelse för hur man ska kunna trygga kraftvärmeproduktionen, som behövs särskilt i vinterförhållanden.

Resultatet för 2018 väntas bli något lägre jämfört med 2017.

Dela: