I Finland värdesätts energileveranssäkerheten högst
Enkät: Man vill ha mer förnybar energi, men inte på bekostnad av energileveranssäkerheten. Man vill säkerställa energiproduktionen i alla väder.
Enligt beslutsfattarna får klimatmålen inte äventyra energileveranssäkerheten, även om man vill öka mängden förnybar energi, framgick det av en enkät som Helen låtit utföra. Bara 15 % av beslutsfattarna inom energisektorn är beredda att ge avkall på energileveranssäkerheten för klimatmålens skull, medan 67 % motsätter sig detta. Enligt expertisens åsikt är leveranssäkerhet en klart viktigare faktor än både energipriset och miljöaspekterna i framtidens energisystem.
– Det är en verkligt viktig signal från beslutsfattarna att leveranssäkerheten prioriteras så här högt. Men energitekniken måste utvecklas ytterligare för att det ska gå lätt att sammanjämka beslutsfattarnas önskemål om dels leveranssäkerhet och dels en kraftig utbyggnad av sol- och vindkraften. Vid sidan om dessa behövs det under en lång tid framöver pålitlig energiproduktion som är tillgänglig oavsett vädret. Även om efterfrågan på och behovet av energi skulle bli flexiblare i framtiden, behövs det i varje fall en viss mängd energi till exempel under de kallaste vinterdagarna, säger direktör Maiju Westergren på Helen Ab.
Förnybar energi så som solenergi och vindkraft där produktionen varierar behöver stöd av energilager, efterfrågeflexibilitet och kompletterande produktion. En förutsättning för att man ska kunna öka mängden förnybar energi där produktionen varierar är enligt Westergren att man har delvis överlappande tekniska system, av vilka en del bara behövs säsongvis eller i exceptionella situationer.
Minskade utsläpp i nyckelroll
Av påverkarna inom energisektorn som besvarade enkäten instämmer 62 % helt eller delvis i påståendet att ”Finland bör vara föregångare inom uppfyllandet av de globala klimatmålen, även om det höjer priset på energi.” I medeltal anser svarspersonerna att minskningen av koldioxidutsläppen skulle få höja konsumenternas energiräkning med 5–10 %. Enligt expertisen borde Finlands energipolitik styras av minskning av koldioxidutsläppen (33 % av svarspersonerna) och ökad användning av förnybara energikällor (33 %). De här två faktorerna anses vara klart viktigare än till exempel energipriset eller i hur hög grad energin är inhemsk.
– Ökad andel förnybar energiproduktion ses som ett värde i sig, även om detta bara är en av metoderna för att uppfylla klimatmålen. Det viktigaste med tanke på klimatförändringen är att minska koldioxidutsläppen och för det behöver vi alla tillbudsstående metoder. På Helen anser vi att utsläppshandeln har en stor roll i detta, tillägger Westergren.
I enkäten understöds fortsättningsvis subventionering av användningen av förnybara energikällor, men direkta produktionsstöd så som inmatningstariffer förefaller att minska i popularitet. Av styrmetoderna understöds (64 %) särskilt investeringsstöd för förnybar energi i startskedet, det vill säga så kallade demonstrationsstöd. De produktionsstöd som nu tillämpas har däremot tappat i popularitet och bara 17 % av påverkarna förespråkar sådana som styrmetoder. Av svarspersonerna anser 22 % att energimarknaden inte behöver några andra styrmetoder än utsläppshandelssystemet.
Aula Research utförde enkäten om energipolitiken på uppdrag av Helen bland finska påverkare inom energisektorn. Målgrupp för enkäten var riksdagsmän och politiska bakgrundspåverkare, tjänstemän vid de för energisektorn centrala ministerierna samt forskare och branschorganisationer. I enkäten deltog 135 experter inom energisektorn och svarsprocenten var 30. Undersökningen utfördes genom en elektronisk enkät och telefonintervjuer 2.2 – 11.3.2017.