Nyhet / 25.8.2021

Byggstart för geovärmeanläggningen i Brunakärr i Helsingfors, borrhålet börjar borras i september

I början av september inleds borrningen av Helsingfors första medeldjupa borrhål för geotermisk värme i Brunakärr. Geovärmeanläggningen i Brunakärr är Helens pilotobjekt, där man testar och utvecklar borrningstekniken och andra tekniska lösningar för nya geovärmeobjekt.

Ruskeasuo_Geolämpö_600x900.png

Borrningen av det 2,5 kilometer djupa borrhålet beräknas ta cirka fyra månader. Totalt beräknas byggandet av anläggningen ta cirka åtta månader. Geovärmeanläggningen tar inte stor plats: det enda som syns ovanför markytan är en byggnad stor som en sjöcontainer, i vilken värmepumpen placeras. Geovärmeanläggningen i Brunakärr kommer årligen att producera 1,8 GWh klimatneutral fjärrvärme samt 0,8 GWh fjärrkyla. Mängden motsvarar cirka 180 bostadslägenheters värmebehov.

- Geotermisk värme är en intressant möjlighet till klimatneutral uppvärmning. I borrningsskedet är den rätt krävande av borrningstekniska skäl och skäl som har med berggrunden att göra, därför har vi satsat på den reflexionsseismiska undersökningen och borrningsutrustningen. Vi utnyttjar stark inhemsk sakkunskap vid borrningen av hålen, eftersom borrning alltid är förenad med risker, säger projektchef Sami Mustonen på Helen.

Energi från jorden och solen

På två och en halv kilometers djup är jordens temperatur cirka 40 grader. Vatten får cirkulera i borrhålet och när vattnet når värmepumpen har det värmts upp till cirka 10–15 grader. Med hjälp av värmepumpar höjs vattentemperaturen så att den lämpar sig för fjärrvärmenätet. Samtidigt som geovärmeanläggningen producerar klimatneutral fjärrvärme för fjärrvärmenätet produceras också kyla för fjärrkylenätet. Via de befintliga fjärrvärme- och fjärrkylenäten distribueras värmen och kylan till invånarna i närområdet.

Hundra solpaneler har installerats runt värmepumpsanläggningen. Elen från solpanelerna minskar geovärmeanläggningens elanvändning.

Ny teknik tillämpas

Samtidigt med byggandet av den första geovärmeanläggningen fortskrider också Helens utforskning av möjligheterna att utnyttja geovärme i Helsingfors i större utsträckning. Helen utreder möjligheten att utföra en unik 3D-reflexionsseismisk undersökning, som hittills ännu inte har utförts i urbana förhållanden i Finland.

- På grundval av forskningsresultaten och erfarenheterna från den första geovärmeanläggningen planerar vi sedan de följande geovärmeprojekten, säger projektchef Sami Mustonen på Helen.

Klimatneutral fjärrvärme

Helens mål är klimatneutralitet år 2035. Användningen av stenkol upphör senast 2029. Helen bygger som bäst ny klimatneutral produktion på flera platser:

  • Katri Valas fjärrvärme- och fjärrkyleanläggning i Sörnäs förstoras redan med en sjätte och en sjunde värmepump.
  • I Nordsjö byggs både en havsvattenvärmepump och ett biovärmeverk.
  • Det unika grottvärmelagret på Blåbärslandet kan snart tas i användning för produktion.
  • Fastigheter erbjuds jordvärme; den nya värmeproduktionsmodellen förenar fjärr- och jordvärmens bästa sidor samt optimerar användningen av dem.

Dessutom pågår flera utredningar om hur stenkolet kan ersättas, t.ex. genom utnyttjande av spillvärme från Sköldviks industriområde, storskaligt utnyttjande av värme ur havsvatten samt möjligheterna kring småskalig kärnkraft (SMR).

Fakta

  • Brunakärrs geovärmeanläggning byggs i närheten av Skogsbackavägen.
  • Borrhålet är medeldjupt, målet är 2,5 kilometer.
  • Avsikten är att få geovärmeanläggningen i produktion 2022.
  • Solkraftverket som installeras på geovärmeanläggningens tak får en effekt på 20 kWp.
  • Helens första geovärmeanläggning är ett pilotobjekt, där man testar och utvecklar borrningstekniken och andra tekniska lösningar.
  • Samtidigt samlar man erfarenheter av driften av anläggningen och forskar fram ny kunskap. Vid forskningen utnyttjas 3D-reflexionsseismisk undersökning, och forskningsresultaten analyseras med hjälp av artificiell intelligens.

Läs mer om ämnet

Värme Klimatneutralitet