Verksamhetsberättelse

Koncernen

Helenkoncernen består av moderbolaget Helen Ab och dotterbolagen Helen Elnät Ab, Oy Mankala Ab, Helsingin Energiatunnelit Oy, Vindpark Lakiakangas 3 Ab och Kristinestad Tupaneva Ab. Intressebolag som sammanställts i koncernen är Voimapiha Oy, Finlands Havsvind Ab, Liikennevirta Oy, Böle Vindkraft Ab/Oy, Pjelax Vindkraft Ab/Oy, Kristinestad-Tjöck Vindpark Ab, &charge GmbH och Think Outside AS.

Helen Ab tillhandahåller el, fjärrvärme och fjärrkyla samt mångsidiga tjänster för småskalig energiproduktion samt för kundernas egen energianvändning och effektivisering av den. Energi produceras vid kraftverken i Helsingfors och andra produktionsanläggningar samt via bolagets kraftandelar. Helen Ab ägs av Helsingfors stad.

Helen Elnät Ab (100 %) inriktar sig på nätverksamhet enligt elmarknadslagen och tillhandahåller elöverförings- och eldistributionstjänster i så gott som hela Helsingfors. Nätbolagets affärsverksamhet står för cirka 10 % av Helenkoncernens omsättning.

Oy Mankala Ab (100 %) är ett produktionsbolag som äger Mankala, Abborfors, Klåsarö och Ediskoski vattenkraftverk i Kymmene älv. Oy Mankala Ab äger 8,1 % av Industrins Kraft Abp, 16,1 % av Suomen Hyötytuuli Oy och 50 % av Finlands Havsvind Ab.

Helsingin Energiatunnelit Oy (90 %) betjänar energi-, vattenförsörjnings- och datakommunikationsnäten. Helsingfors stads ägarandel i Helsingin Energiatunnelit Oy är 10 %.

Vindpark Lakiakangas 3 (60 %) färdigställdes i Österbotten i samarbete med projektutvecklaren CPC Finland. Kunderna erbjuds energi från den nya vindparken från och med ingången av 2022.

Elöverföringsbolaget Kristinestad Tupaneva (60 %), som grundats av Helen och CPC Finland, svarar för överföringen av vindparkens produktion till stamnätet.

Verksamhetsåret 2021

Under året följde Helen sin strategi genom att göra betydande investeringar både i klimatneutral energiproduktion i Helsingfors och i separat elproduktion med vindkraft. Helen genomförde också andra mål i enlighet med sin strategi, då energiomvälvningen satte fart och konkretiserades i ett krävande marknadsläge.

Helen fattade betydande beslut för att påskynda övergången till klimatneutral energiproduktion i Helsingfors. Besluten om att stänga Hanaholmens kraftverk och lägga ned produktionen senast 1.4.2023 och att stänga Sundholmens stenkolskraftverk senast 1.4.2024 gör att Helens användning av stenkol upphör mer än fem år tidigare än planerat. Beslutet om att upphöra med användningen av stenkol stöder också Helens ägare Helsingfors stads mål om klimatneutralitet fram till 2030.

Räkenskapsperioden präglades av häftiga prishöjningar på nyttighetsmarknaden för energibranschen och av snabba prisväxlingar. Detta återspeglade sig framför allt i en kraftig prisuppgång på både bränslen och utsläppsrätter under räkenskapsperioden. Priset på naturgas som anskaffas för Helen sjudubblades, priset på utsläppsrätter nästan tredubblades medan priset på stenkol fördubblades under året. På elmarknaden steg områdespriset markant under årets slut och kulminerade i rekordhöga priser i december.

Prisuppgången på gas, som är en följd av oro för gasens tillräcklighet, och prisuppgången på kol i dess släptåg hade betydande inverkan på de höjda elpriserna i Europa. Också de kraftigt höjda priserna på utsläppsrätter höjde kostnaderna för fossil energiproduktion. I Norden påverkades prisnivåerna också av det förhållandevis svaga vattenåret, även om vattensituationen blev aningen bättre mot slutet av året. Året innan var partipriserna på elmarknaden historiskt låga, och därför var det fråga om en betydande förändring.

Under tidiga hösten var vindkraftsproduktionen i Europa på låg nivå, vilket ökade behovet av elproduktion som baserar sig på fossila bränslen i Europa. Den ökade fossila elproduktionen ökade efterfrågan på utsläppsrätter och höjde därmed priserna. Samtidigt ledde EU:s skärpta klimatkrav till ett minskat utbud på utsläppsrätter.

De höjda priserna på utsläppsrätter och bränslen och höjningen av punktskatter vid årsskiftet märktes i prisutvecklingen för fjärrvärme. Förändringen var betydande, eftersom prisnivån hade varit extra låg under 2020. För perioden november-december 2021 höjdes energiavgifterna för fjärrvärme med 29,9 procent jämfört med motsvarande period året innan. Prishöjningen motsvarade dock inte kostnadsökningen fullt ut. I november offentliggjordes undantagsvis på förhand prishöjningar för de tre följande prisperioderna på sammanlagt 15 procent jämfört med motsvarande period året innan. Trycket på prishöjningar väntas jämna ut sig fram till sommarperioden 2022.

På detaljmarknaden för el fortsatte Helen att växa inom sektorn hushålls- och småföretagskunder. Kundunderlaget ökade liksom föregående år med över 50 000 kunder och antalet avtal passerade redan 600 000. Det totala antalet användare av Helens digitala servicekanal Oma Helen översteg 180 000 vid årets slut.

Helen fortsatte också att växa inom enheten för nya lösningar, där solaffärsverksamheten expanderade i och med avtal med företag och bostadsbolag. Helens laddningsnätverk för elbilar byggdes ut till över 200 laddstationer. Tjänsterna inom eldriven trafik utvecklades för att särskilt möta företagens behov.

Helen Ventures fortsatte med sin placeringsverksamhet i tillväxtföretag i energibranschen. Under sitt andra verksamhetsår placerade Helen Ventures i fyra tillväxtföretag: norska Think Outside som jobbar med vattenkraft, tyska LiveEo som utnyttjar satellitbilder för att övervaka infrastruktur, österrikiska Enspired som använder algoritmer som hjälp vid handeln på elbörsen samt &charge som tar fram programvara för eldriven trafik i syfte att knyta upp kunderna.

Koncernens resultatutveckling

Trots coronapandemin har produktionen och distributionen av el, värme och kyla fungerat bra. Helenkoncernens omsättning ökade kraftigt, men det gångna årets resultat var betydligt svagare än året innan. Till omsättningsutvecklingen bidrog i synnerhet de rekordhöga priserna på elmarknaden under årets slut, vilket betydligt ökade omsättningen inom elförsäljningen. Rörelsevinsten tyngdes av de kraftigt höjda prisnivåerna inom energianskaffningen och på utsläppsrätter. Affärsverksamheten på partimarknaden för el drog fördel av det här, medan affärsverksamheten på detaljmarknaden blev förlustbringande, då Helen köpte dyr el för att tillgodose kundernas ökade efterfrågan under slutet av året. Konsumtionsefterfrågan på el ökade särskilt under den kalla december månad, då även elpriserna steg kraftigt. Fjärrvärmeverksamhetens lönsamhet försämrades på grund av den exceptionella situationen. Helen kunde inte slå ut de höjda kostnaderna på priserna fullt ut.

Koncernens omsättning för 2021 uppgick till 1 318 (1 054 år 2020) miljoner euro och rörelsevinsten till 82 (176) miljoner euro. Elförsäljningen, 5 478 (6 027) GWh, minskade med 9 %. Fjärrvärmeförsäljningen uppgick till 6 885 (5 833) GWh, vilket var 18 % mer än föregående år. Försäljningen av fjärrkyleenergi ökade med 18 % till 203 (172) GWh. Elöverföringen i Helsingfors uppgick till 4 473 (4 178) GWh, ökningen var 7 %.

Helen Elnät Ab:s omsättning ökade med 5 % och rörelsevinsten med 14 %. Helsingin Energiatunnelit Oy:s omsättning och rörelsevinst låg på föregående års nivå.

Koncernens och moderbolagets Nyckeltal 2021

Soliditetsgrad, % =
100 * kapitalbas / balansomslutning
Kapitalbas = eget kapital i balansräkningen + reserver + avskrivningsdifferens minskad med skatteskuld

Avkastning på investerat kapital, % =
100 * (vinst före bokslutsdispositioner + finansiella kostnader) / investerat kapital i medeltal
Investerat kapital = balansomslutning – räntefria skulder

Investeringar

Helenkoncernen har gått in i en intensiv investeringsfas i enlighet med sin strategi. Helen gjorde betydande investeringar både i koncernbolagens anläggningstillgångar och genom att placera i en rad separata energiproduktionsbolag. Koncernens investeringar i anläggningstillgångar uppgick till sammanlagt 236 miljoner euro. Moderbolagets investeringar uppgick till sammanlagt 174 miljoner euro, varav Nordsjö biovärmeverks andel var 113 miljoner euro och fjärrvärme- och fjärrkylenätens andel sammanlagt 38 miljoner euro

. Investeringarna i elnätet uppgick till 22 miljoner euro. Investeringarna i tunnelnätet och i Mankala uppgick till 2 miljoner euro vardera. På vindkraftssidan investerades 35 miljoner euro i Vindpark Lakiakangas 3 Ab och 2 miljoner euro i Kristinestad Tupaneva Ab. De övriga investeringarna hänförde sig huvudsakligen till nya tjänster och lösningar.

Helens största enskilda investering, Nordsjö biovärmeverk, avancerade bra med tanke på omständigheterna och höll sig inom budgetramarna. Investeringen har en betydande roll för att Helen ska kunna sluta använda stenkol för energiproduktion, och de eventuella riskerna i samband med projektet på grund av Covid-19 och komponentbristen synas därför extra noga. Den planerade driftstarten för värmeverket är i december 2022.

Vid byggandet av grottvärmelagret på Blåbärslandet förekom tekniska utmaningar under året, och ibruktagandet av värmelagret sköts upp till våren 2022.

Katri Valas sjätte värmepump togs planenligt i användning för produktion. Med värmepumpen nåddes större produktionseffekter än planerat. Schaktningsarbetena för att förstora utrymmet för den sjunde värmepumpen i Katri Vala inleddes. I Nordsjö slutfördes värmepumpsarbetena och idrifttagningen anpassas efter läget på energimarknaden.

Byggplatsen för den geotermiska pilotvärmeanläggningen i Brunakärr anlades och borrningen av borrhålet kom i gång. På grund av vinterns väderleksförhållanden blev man emellertid tvungen att avbryta borrningen.

Alla kraftverk i vindparken Lakiakangas 3 restes och parken når sin fulla elproduktionskapacitet under början av 2022. I anslutning till kraftverket byggs ett ellager. Byggandet av Suomen Hyötytuulis tre vindparker fortskrider enligt tidsschemat.

Utsläppens utveckling

Vid utgången av 2021 var de kumulativa totala CO2-utsläppen från Helens energianskaffning 2,6 % större än under motsvarande period året innan. På grund av den kalla början av året och den kalla december månad ökade den producerade energimängden med 7 %. De specifika utsläppen för hela året var dock cirka 1,4 % mindre än 2020, eftersom andelen utsläppssnål produktion ökade.

Energianhankinnan kokonaismäärä 2021 oli noin 7 % suurempi kuin edellisenä vuonna. Lämmönhankinta kasvoi noin 17 %. Lämpöpumppujen tuotanto lähes kaksinkertaistui edelliseen vuoteen verrattuna ja pellettiä käytettiin lähes kolminkertainen määrä edelliseen vuoteen verrattuna.  

Den totala energianskaffningen under 2021 var cirka 7 % större än föregående år. Värmeanskaffningen ökade med cirka 17 %. Värmepumparnas produktion nästan fördubblades och användningen av pellets nästan tredubblades jämfört med föregående år.

Päästöjen kehityssuunta on laskeva ja päästöihin vaikuttavat merkittävästi sään lisäksi myös toteutetut hiilineutraalin tuotannon investoinnit. Investointiohjelman toteuttaminen kestää useita vuosia. Helen arvioi ominaispäästöksi vuonna 2025 noin 65 g/kWh.

Utsläppstrenden är nedåtgående och utsläppen påverkas förutom av vädret även i hög grad av de genomförda investeringarna i klimatneutral produktion. Genomförandet av investeringsprogrammet tar flera år. Helen uppskattar att de specifika utsläppen kommer att vara nere i cirka 65 g/kWh år 2025.

Totala utsläpp och specifika utsläpp, 5-årsutveckling:

Finansiering

Helenkoncernens finansiella ställning är stark och likviditeten god. Koncernens soliditet var 68 % och de räntebärande skulderna uppgick till 592 miljoner euro vid räkenskapsperiodens utgång. Koncernens likvida medel och placeringar uppgick till sammanlagt 413 miljoner euro.

För att trygga den direkta likviditeten håller man en tillräcklig nivå på likvida medel, kortfristiga placeringar och limiter som kan utnyttjas. Helenkoncernen ingår i Helsingfors stads koncernbokslut och dotterbolagens medlemskonton har kreditlimiter. Moderbolaget har ett företagscertifikatprogram på 100 miljoner euro, vilket var helt outnyttjat vid årsskiftet.

Koncernens finansierings- och placeringspolicy styr moderbolagets och dotterbolagens kapitalstruktur, anskaffningen av främmande kapital, säkringen mot finansiella risker, verksamheten för placering av likvida medel, hanteringen av driftskapital samt hanteringen av likviditeten.

Hanteringen av finansieringen syftar till att säkerställa att koncernens likviditet är tillräcklig, hantera finansiella risker, sköta finansierings- och placeringsverksamheten centraliserat, minimera de finansiella nettokostnaderna samt möjliggöra åtgärder och investeringar i enlighet med Helenkoncernens strategi. Koncernen håller en låg riskprofil i sin finansierings- och placeringsverksamhet och kan försöka nå målet genom kontrollerad risktagning, så att man begränsar den eventuella förlusten och inte äventyrar verksamhetens kontinuitet.

Helenkoncernens soliditet hålls på en sådan nivå att den möjliggör smidig tillgång till främmande kapital till rimliga kostnader. Ränterisken hanteras genom räntesäkringar och valutakursrisken genom valutasäkringar inom de gränser som satts upp i finansierings- och placeringspolicyn. Ränte-, valuta- och nyttighetsderivat används endast för säkringsändamål. Återfinansieringsrisken hanteras genom tidsmässig spridning och motpartsrisken vid finansieringen genom spridning av kreditgivarna. Motpartsrisken vid placeringar hanteras i samband med direkta placeringar genom krav på kreditvärdering, och i samband med placeringsfonder genom att sprida investeringarna och begränsa placeringens andel av fondens marknadsvärde.

Helen Ab:s räntebärande skuld består av ett kapitallån från ägaren på 157 miljoner euro, ett s.k. seniorlån från ägaren på 170 miljoner euro samt lån från finansinstitut på 200 miljoner euro. Utöver moderbolaget hade Helen Elnät Ab 3 miljoner euro och Lakiakangas 3 Ab 62 miljoner euro i koncernexterna lån vid räkenskapsperiodens utgång.

För att stärka den finansiella ställningen undertecknade Helen Ab i december 2021 två långfristiga låneavtal på sammanlagt 200 miljoner euro. Lånens maturitet är 5 respektive 7 år och vid räkenskapsperiodens utgång hade lånen lyfts i sin helhet.

Aktier

Helen Ab:s registrerade, i sin helhet betalda aktiekapital är 600 miljoner euro. Det totala antalet aktier är 1 000 stycken och alla aktier ägs av Helsingfors stad.

Betydande händelser under 2021

Energimarknaden och klimatneutralitet

• Helen slutar använda kol över fem år tidigare än planerat. Stängningen av Sundholmens kolkraftverk senast 1.4.2024 är en klimatinsats av nationell betydelse.
• Helsingfors stänger Hanaholmens kraftverk 2023, och då försvinner också kolupplaget ur stadsbilden.
• I september började byggandet av en geovärmeanläggning i Brunakärr i Helsingfors.
• Vindpark Lakiakangas 3 byggs i samarbete med kunderna. Vindparken ska vara i full produktion Q1/2022.
• Helen fattade beslut om en ny vindkraftsinvestering som byggs tillsammans med Fortum i ett samföretag. Den nya investeringen tredubblar Helens vindkraftsproduktion.

Kundlösningar och tjänster

• Bättre förutsägbarhet i fjärrvärmepriset – Helen lanserade den nya produkten Fastprisfjärrvärme.
• Spillvärme från datorhallar blir klimatneutral fjärrvärme: Spillvärme från Telias datacentral värmer bostäder i Helsingfors från och med sommaren 2022.
• Veritas minskar sina koldioxidutsläpp med hjälp av cirkulär värme och utsläppsfri kyla från Helen.
• Inom den eldrivna trafiken ingicks betydande samarbetsavtal: Framöver kan Helens laddningstjänster användas på Hesburgers restauranger, Teboil Pirkanhovi, Esbo stads laddningsplatser och Citycons köpcentra. Helen inledde också samarbete med GreenMobility.

Personalen

Vid årets slut hade Helen Ab 923 (907) anställda. Antalet ordinarie anställda var 871 (850) och antalet visstidsanställda 52 (57). Medelantalet anställda var 938 (905). Personalens medelålder var 45,1 (45,5) år och anställningsförhållandets genomsnittliga längd 13,9 (14,9) år. Lönerna uppgick till 58,2 miljoner (53,7 miljoner) euro år 2021.

Vid årets slut hade Helen Elnät Ab 92 (86) anställda. Antalet ordinarie anställda var 87 (82) och antalet visstidsanställda 5 (4). Medelantalet anställda var 89 (88). Personalens medelålder var 45,7 (45,8) år och anställningsförhållandets genomsnittliga längd 15,0 (14,9) år. Lönerna uppgick till 6,0 (5,9) miljoner euro år 2021. De övriga dotterbolagen hade ingen personal vid utgången av 2021.

Forskning och utveckling

Forskning och utveckling bedrivs på bred front vid Helens olika affärsenheter. Teman är bl.a. klimatneutral energiproduktion, nya affärsmöjligheter samt digitala kompetenser som möjliggör affärsverksamhet.

Kring temat klimatneutralitet pågår flera projekt. Helen är med och utreder möjligheterna att utnyttja småskalig kärnkraft inom fjärrvärmen. Det tvååriga projektet EcoSMR (Finnish Ecosystem for Small Modular Reactors) som finansieras av Business Finland sammanför finska aktörer som kan utveckla affärsverksamhet kring möjligheterna med små modulära reaktorer. Helen genomförde också en förhandsutredning och ett diplomarbete om småskaliga kärnkraftverk.

Helen utreder också möjligheterna att utvinna värme ur havsvatten inom fjärrvärmeproduktionen året om. Bedömningen av miljökonsekvenser (MKB) pågår. Havsvattentemperaturen vid intagspunkterna ute på öppna havet mättes under vintern 2021 och mätningarna fortsätter under vintern 2022. Helen utreder också möjligheterna att inom fjärrvärmeproduktionen utnyttja den fasomvandlingsvärme som avges när vattnet fryser.

I fråga om utnyttjandet av spillvärme från Sköldvik utreds förutsättningarna för att genomföra projektet, och avtalsförhandlingar om värmeleveranserna fördes. I processen för miljökonsekvensbedömning pågår programfasen.

Helen bygger Helsingfors första geovärmeanläggning i Brunakärr. Det medeldjupa borrhålet används som testobjekt för den nya tekniken. Samtidigt förbereder man en 3D-reflexionsseismisk undersökning, som är unik för stadsmiljö i Finland, samt användning av artificiell intelligens vid analysen av forskningsresultaten. Geovärme ses som en möjlig ersättare till en del av användningen av stenkol i Sundholmens kraftverk.

I fråga om nya affärsmöjligheter utreder Helen möjligheterna att möjliggöra ett klimatneutralt och klimatnegativt samhälle. Ett huvudtema härvid är väteekonomins möjligheter i kombination med utnyttjande av koldioxid. Helen är med i Business Finlands projekt BECCU samt eFuels Co-Innovation, där man undersöker möjligheterna att använda power-to-x-teknik för att av koldioxid och väte framställa trafikbränslen eller högvärdiga slutprodukter inom kemisk industri. Helen har också inlett samarbete med norska Horisont Energi för att utreda möjligheterna att fånga in och utnyttja koldioxid.

Exempel på andra aktiva temaområden utöver de ovan nämnda är flexibilitet i energisystemet, digitala tvillingar, biokol, data- och AI-plattformar samt utsläppskompenseringar. Helens verksamhet styrs av Science-based targets (SBT).

Intern kontroll och riskhantering

Riskhanteringens syfte är att säkerställa energileveranssäkerheten samt trygga och öka koncernens värde på lång sikt. I bolaget avser riskhantering ett systematiskt och förutseende sätt att identifiera, analysera och hantera osäkerheter i samband med verksamheten. Den övergripande riskhanteringen är ett affärsdrivet, systematiskt och enhetligt riskhanteringssätt som styr beslutsfattandet och verksamheten i hela organisationen.

Ledningen ansvarar för att bolaget har en fungerande riskhantering och intern kontroll i förhållande till ekonomins och verksamhetens omfattning och innehåll. I bolaget har man värderat de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna med tanke på verksamhetens omfattning och struktur samt andra omständigheter som påverkar verksamhetens utveckling. Man har organiserat den interna kontrollen och riskhanteringen genom att låta riskhanteringstänkandet genomsyra hela verksamheten.

Helenkoncernens riskhantering styrs på övergripande nivå av Helens riskhanteringspolicy. Riskhanteringspolicyn för energihandeln är underordnad Helens riskhanteringspolicy. Inom energihandeln följs verksamhetsprinciperna för intern kontroll och riskhantering. Inom riskhanteringspolicyn för energihandeln fastställs verksamhetsmodellen för Helen Ab:s riskhantering inom energihandeln och verksamhetsmodellen för energihandeln, risklimiterna för energihandeln samt försäljningen av fjärrvärme, fjärrkyla och el till slutanvändarna.

Strategiska risker

En central osäkerhetsfaktor vid den långsiktiga utvecklingen av affärsverksamheten är omvärlden, där styrmekanismerna, målen och tidsramarna ständigt förändras till följd av det politiska beslutsfattandet. I en sådan situation är det en utmaning att planera investeringar i klimatneutral energiproduktion på lång sikt, men målet är ändå klart och tydligt.

Externa risker

De betydande affärsriskerna är centralt kopplade till de kraftiga växlingarna och den allt sämre förutsägbarheten på elmarknaden. Konkurrensen hårdnar också ytterligare på detaljmarknaden för el. Prisfluktuationerna på elbörsen ger upphov till affärsrisker inom parti- och slutkundsförsäljningen samt inom elanskaffningen. Koncernen hanterar riskerna genom att skydda anskaffningen och försäljningen med derivat. Inom bränsleanskaffningen är volym- och prisrisken de mest betydande riskerna. Dessa risker hanteras bl.a. genom anskaffnings- och derivatkontrakt. Cybersäkerhetens nivå och kapacitet bedöms och utvecklas kontinuerligt.

Interna risker

Betydande operativa risker kan leda till fel i produktionsanläggningar eller nät och till avbrott i produktionen. Det här medför extra kostnader inom energianskaffningen och eventuellt störningar i energidistributionen. De operativa riskerna vid anläggningarna hanteras bl.a. genom förebyggande underhåll av utrustning och nät, konditionsövervakning och personalutbildning.

Under räkenskapsperioden realiserades betydande risker i affärsverksamhetens omvärld och i affärsverksamheten, vilka påverkade både den gångna räkenskapsperiodens lönsamhet och den förväntade framtida avkastningen. Den största risken som realiserades i den politiska omvärlden var EU-kommissionens beslut att minska den s.k. gratis tilldelningen av utsläppsrätter för åren 2021–2025. Enligt beslutet får Helen under perioden i fråga 16 % mindre utsläppsrätter jämfört med kommissionens preliminära beslut om gratis tilldelning. De ytterst kraftigt höjda priserna på nyttighetsmarknaden för energi realiserade prissättningsrisken inom fjärrvärmeverksamheten. Helen kunde inte prissätta fjärrvärmen kostnadsmotsvarigt under året, eftersom förändringarna skulle ha inneburit oskäliga höjningar av kundpriserna på fjärrvärme. Tidsramarna för Helens viktigaste investeringar har varit riskbelagda till följd av insjuknanden i Covid-19 samt de globala utmaningarna i fråga om komponentleveranser.

Arbetspensionsförsäkringarna och grupplivförsäkringen är tecknade i Keva. De övriga försäkringarna är fördelade på fyra olika försäkringsbolag. Försäkringsskyddet täcker egendoms-, avbrotts-, ansvars-, person- och fordonsskador. Försäkringarnas omfattning och självrisknivåer har bestämts separat för varje bolag enligt bolagens risktålighet.

Hållbarhet och intressebevakning

Helens mål är klimatneutralitet år 2030. Helens största utsläpp uppkommer vid användningen av stenkol och Helen har beslutat upphöra med användningen av stenkol fem år tidigare än planerat, senast 1.4.2024. Stenkolskraftverket på Hanaholmen stängs 1.4.2023 och användningen av stenkol i Sundholmens kraftverk upphör senast 1.4.2024. Att användningen av stenkol i kraftverken upphör är en klimatinsats av nationell betydelse. Helen övergår successivt till decentraliserad värmeproduktion där värme produceras, utvinns och lagras på flera platser utsläppsfritt, förnybart och leveranssäkert. Inom elproduktionen satsar Helen särskilt på vindkraft, som man gjort betydande investeringar i under året. Helen Ab:s hela energiproduktion omfattas av EU:s utsläppshandel.

Helen har som första energibolag i Finland förbundit sig till ett vetenskapligt baserat mål för utsläppsminskningen, Science Based Target (SBT). Helen har beräknat Scope1, 2 och 3 CO2-utsläppen och har i enlighet med SBT 1,5-gradersmålet satt 60g/kWh som mål för utsläppen år 2030. Målet är som bäst inne för godkännande hos SBT-organisationen.

Helens verksamhet påverkar dels klimatet och miljön, dels människor. Målet är att föra en öppen diskussion om verksamheten med intressentgrupperna och känna till intressentgruppernas synpunkter och förväntningar. Med några års mellanrum genomför Helen en bred intressentgruppsdialog om hur bolagets hållbarhetsarbete motsvarar personalens och intressentgruppernas förväntningar och åsikter. På grundval av intressentgruppsdialogens teman samt diskussionerna får Helen värdefull kunskap om vilka teman det skulle vara väsentligt att fördjupa sig i inom hållbarhetsarbetet. De teman som väckt mycket diskussion under tidigare år och som ansetts vara viktigast inom hållbarhetsarbetet, nämligen utsläppsminskning, förnybar energi och leveranssäkerhet, utökades med nya dimensioner i 2021 års enkät. Framöver vill Helens intressentgrupper se konkreta åtgärder från Helens sida också i fråga om hållbart ledarskap, samarbete med intressentgrupper, utredning av energins ursprung och hållbarhet, underleverantörskedjan samt biodiversitet. På grundval av dessa gjorde Helen en väsentlighetsanalys och lade upp ett nytt hållbarhetsprogram för åren 2022–2024.

Under året ordnades tre webbinarier som var öppna för alla intressentgrupper. Teman för webbinarierna var kompensering som en del av klimatneutraliteten, den icke-förbränningsbaserade energins frammarsch från marginalen till mittfåran samt kärnkraftens framtida roll inom värme- och elproduktionen.

År 2021 hölls kommunalval och i samband med det skapade vi en kommunalvalssida på Helens webbplats. På sidan presenterades i synnerhet de kommunalvalsteman som fokuserar på Helens väg mot klimatneutralitet, och dessutom kartlades väljarnas och kandidaternas åsikter med hjälp av ett kommunalvalsspel. Efter valet kommunicerade vi till de nya fullmäktigeledamöterna om Helens viktigaste projekt genom att träffa partiernas fullmäktigegrupper.

Helen Ab:s elproduktion samt produktion och distribution av värme och kyla har certifierats enligt miljöledningsstandarden ISO 14001. Vid all verksamhet vid Helen Ab och Helen Elnät Ab tillämpas certifierade principer för arbetshälsa och arbetssäkerhet enligt ISO 45001. I övrigt följer verksamhetssystemet standarden ISO 55001 för egendomsförvaltning, men systemet har inte certifierats.

Helen vill understryka vikten av att bolagets produkter och tjänster är hållbara under hela livscykeln och har vid alla anskaffningar infört företagsansvarskrav, som Helens samtliga leverantörer måste förbinda sig till. Kraven övervakas genom enkäter och auditeringar.

Bolagsstämman

År 2021 höll Helen Ab sin ordinarie bolagsstämma 25.3.2021. Till revisor valdes 26.3.2020 KPMG Oy Ab (med CGR Esa Kailiala som huvudansvarig revisor) för en tvåårsperiod.

Styrelsen

Till styrelsen återvaldes vid bolagsstämman 25.3.2021 Osmo Soininvaara, Wille Rydman, Marko Karvinen, Hillevi Mannonen, Timo Piekkari, Sirpa Puhakka, Daniel Sazonov, Pirja Heiskanen och Sallamaari Muhonen. Osmo Soininvaara återvaldes till styrelseordförande och Wille Rydman till vice ordförande.

Aktieägaren beslutade 30.8.2021 om ändring av antalet styrelsemedlemmar och beslutade fastställa att styrelsen ska ha åtta medlemmar. Till styrelsen valdes från och med 1.9 för den återstående mandatperioden Tiina Rytky som vice ordförande i stället för Wille Rydman samt Atte Kaleva och Mai Kivelä i stället för Sallamaari Muhonen, Sirpa Puhakka och Daniel Sazonov som föll bort.

Under 2021 sammanträdde styrelsen 15 gånger, varav 7 möten hölls på distans och 3 via e-post. Styrelsemedlemmarnas närvaroprocent vid styrelsens möten var 99,2 %.

Styrelsens utskott

Styrelsen har ett revisionsutskott och ett personal- och belöningsutskott. Utskotten biträder styrelsen i dess arbete.

I revisionsutskottet satt Hillevi Mannonen som ordförande och Pirja Heiskanen och Sirpa Puhakka som medlemmar. Styrelsen beslutade 27.10.2021 att i stället för Sirpa Puhakka som lämnat styrelsen och utskottet välja in Marko Karvinen för den återstående mandatperioden. I utskottets möten deltar regelbundet ekonomidirektören och direktören för juridiska frågor som utskottets sekreterare samt revisorn och andra experter som utskottet kallar vid olika tillfällen. Revisionsutskottet sammanträdde åtta gånger under 2021.

Personal- och belöningsutskottet bestod av Osmo Soininvaara som ordförande och Wille Rydman och Timo Piekkari som medlemmar. Styrelsen beslutade 27.10.2021 att i stället för Wille Rydman som lämnat styrelsen och utskottet välja in Tiina Rytky för den återstående mandatperioden. I utskottets möten deltar regelbundet verkställande direktören och personaldirektören som utskottets sekreterare. Personal- och belöningsutskottet sammanträdde tre gånger under 2021.

Verkställande direktören

DI Juha-Pekka Weckström har varit verkställande direktör. Till bolagets styrelsemedlemmar samt verkställande direktören betalades under räkenskapsperioden sammanlagt 484 853 (483 483) euro i löner, arvoden och naturaförmåner.

Händelser efter räkenskapsperioden

Rysslands angrepp mot Ukraina har lett till geopolitisk instabilitet, vilket kommer att få verkningar på det europeiska energisystemet. Helen har en mångsidig värmeproduktionsportfölj och har också lagrat bränslen. För vårt bolag är det centralt att säkerställa energiförsörjningen i alla situationer. Därför letar bolaget efter bränsleanskaffningskanaler som är mångsidigare än i dag och dessutom har vi redan tidigare meddelat att vi i påskyndad takt övergår till ett decentraliserat energiproduktionssystem, där bolagets beroende av bränslen från utlandet minskar.

Styrelsens förslag till disposition av vinsten

Moderbolaget Helen Ab:s utdelningsbara egna kapital är 1 282 636 363,36 euro, varav 4 215 578,41 euro utgör överskott från tidigare räkenskapsperioder medan 27 248 391,50 euro utgör räkenskapsperiodens överskott.

Styrelsen föreslår för bolagsstämman att utdelningen fastställs till 19 000,00 euro/aktie eller sammanlagt 19 000 000,00 euro medan 12 463 969,91 euro läggs till vinstmedel. Styrelsen föreslår att utdelningen betalas ut 29.4.2022. Bolagets likviditet är god och enligt styrelsens syn äventyrar den föreslagna vinstutdelningen inte bolagets likviditet.

Utsikter för framtiden

Bakom oss ligger igen ett betydelsefullt år, som kraftigt styr Helen mot klimatneutralitet. Besluten att stänga Sundholmens stenkolskraftverk och Hanaholmens kraftverk innebär att produktionen i påskyndad takt förändras i riktning mot förnybar, utsläppsfri och decentraliserad energiproduktion.

Under 2022 konkretiseras investeringarna i klimatneutral el- och värmeproduktion. Kraftvärmeproduktionens andel av elproduktionen minskar när Sundholmen och Hanaholmen tas ur produktion, och tyngdpunkten inom elproduktionen förskjuts till särproduktion. De huvudsakliga särproduktionsformerna är vind-, vatten- och kärnkraft. Från och med januari 2022 är alla 20 vindkraftverk i vindparken Lakiakangas 3 i produktion. Helens och Fortums två gemensamma vindparker i Närpes- och Kristinestadstrakten börjar byggas, likaså Kalistanneva vindpark i Kurikka, som är ett samprojekt mellan Helen och Ålandsbanken Vindkraft Specialplaceringsfond. Nordsjö biovärmeverk står färdigt till uppvärmningssäsongen 2022–2023. Biovärmeverket byggs för att vara så flexibelt som möjligt även med tanke på framtida lösningar.

Helen fortsätter med sina investeringar i storskalig återvinning av energi med hjälp av värmepumpar, och har också projekt som går ut på lagring av värme. Ändringen av skatteklassen för värmepumpar främjar investeringarna i klimatneutralitet om den genomförs, och är en förutsättning för många betydande framtida investeringar. Helen fortsätter med planeringen av två stora värmepumpsprojekt: havsvattenvärmepumpar samt utnyttjande av spillvärme från Sköldvik. Under 2022 granskas möjligheten att föra någotdera projektet vidare till planeringsfasen. Helen utreder också aktivt möjligheterna att utnyttja geotermisk värme. Små modulära reaktorer verkar ekonomiskt-tekniskt mycket intressanta som ett alternativ på längre sikt.

Helens vision är att vara marknadens mest kundfokuserade energibolag, och för att nå detta mål fortsätter satsningarna på att förbättra kundupplevelsen. Visionen om kundfokusering förutsätter satsningar på digitala kundmöten och digitalisering av lösningsverksamheten.

Helens omsättning ökade kraftigt när marknadspriserna förändrades, men ekonomiskt var det gångna årets resultat svagare än året innan. De krävande marknadsförhållandena och prisväxlingarna kommer att öka ytterligare. Detta kommer att göra energimarknaden ännu mindre förutsägbar. Det krävande läget på detaljmarknaden för el fortsätter under föränderliga marknadsförhållanden. Det kan konstateras att riskerna i energibranschen allmänt taget har ökat och fortsätter att öka i framtiden. Helens lönsamhet försämras dessutom av de höga kostnaderna för utsläppsrätter och bränslen under 2022.