Information om kärnenergiprogrammet
Helen inledde hösten 2024 ett kärnenergiprogram med målet att bygga ett litet kärnkraftverk i huvudstadsregionen för att producera ren och stabil energi för invånarna i området och för Finland. Programmet befinner sig för närvarande i förberedelsefasen, där potentiella anläggningsplatser kartläggs, leverantörer konkurrensutsätts och alternativa affärsmodeller utreds.
Helen siktar med sitt kärnenergiprogram på ambitiösa utsläppsmål och en övergång till energiproduktion utan förbränning före år 2040
Ett litet kärnkraftverk producerar energi jämnt, tillförlitligt och förutsägbart oberoende av väder, vilket jämnar ut prisfluktuationerna på elmarknaden. Tack vare sin koldioxidfria produktion skulle småskalig kärnkraft i framtiden vara en del av Helens bredare helhet för lågutsläppande energiproduktion.
Helen har som mål att bygga småskalig kärnkraftsproduktion och övergå från förbränningsbaserad energiproduktion före år 2040. Under hela livscykeln är de koldioxidutsläpp som produceras av ett kärnkraftverk till och med lägre än för sol- och vindkraft, vilket innebär att det som en del av energisystemet även stöder Helsingfors ambitiösa utsläppsmål. Jämfört med andra rena produktionsformer passar det också Helsingfors tack vare sitt låga markbehov, där det råder brist på mark. Tack vare det lilla markbehovet och den effektiva produktionen stöder det även ekosystem som är viktiga för den biologiska mångfalden.
Med hjälp av kärnenergi kan vi trygga den växande stadens energibehov och samtidigt minska utsläppen och pressen på energipriserna.
Vägen för småskalig kärnkraft från utredningar till ibruktagande
Ibruktagandet av ett kärnkraftverk är en flerårig process som innehåller flera beslutsfaser och utredningar innan investeringsbeslutet och byggstarten. Vårt mål är att nå förbränningsfri energiproduktion före år 2040 med hjälp av kärnenergiprogrammet.
Potentiella anläggningsplatser
Vi utreder för närvarande potentiella anläggningsplatser i huvudstadsregionen där vi kan börja förbereda planansökningar och inleda miljökonsekvensbedömningar. Vi publicerar mer information om de platser som valts för närmare undersökningar när processen framskrider.
Val av leverantör
Valet av leverantör sker genom konkurrensutsättning. Helen har ett tiotal västerländska leverantörer som alternativ. Våra alternativ inkluderar små reaktormodeller som producerar både värme och el, och som bygger på kärnkraftsteknologi som redan har använts i Finland i nästan 50 år.
Alternativa affärsmodeller
Vårt mål är att kärnenergiprogrammet ska ge största möjliga nytta för både Helsingforsborna och hela Finland. För att uppnå detta kartlägger vi olika affärsmodeller tillsammans med olika aktörer.
Kysymyksiä ja vastauksia
Helsingfors stad har som mål att gå mot utsläppsfrihet och förbränningsfrihet. Helen strävar efter förbränningsfri värme- och elproduktion före år 2040 och utreder förutsättningarna för småskalig kärnkraft som en del av Helsingfors energiproduktion.
För att trygga energisystemets stabilitet även i framtiden behövs stabil energiproduktion i Helsingfors vid sidan av sol- och vindel som produceras på andra håll i Finland.
Småskalig kärnkraft kan producera mycket energi på liten markyta och med små naturpåverkan, vilket tryggar den biologiska mångfalden.
Produktionen är jämn, förutsägbar och oberoende av väderförhållanden, vilket stabiliserar energipriserna. Kärnkraftsproduktion ger inga koldioxidutsläpp och har en betydande roll i att minska koldioxidutsläppen från energiproduktion både i Finland och globalt. Dessutom förbättrar den försörjningsberedskapen och självförsörjningen av energi i alla situationer.
Vi utreder för närvarande olika alternativ för anläggningsplatsen. Det är dock klart att en anläggning som producerar värme måste ligga inom fjärrvärmenätets räckvidd för att ge önskad nytta till våra värmekunder i form av leveranssäker och förmånlig värme.
Vi behöver kärnenergi för värmeproduktion, vilket innebär att anläggningen måste ligga inom fjärrvärmenätets räckvidd. Vi överväger också alternativ där anläggningen producerar både el och värme, så kallad samproduktion, men även då krävs närhet till fjärrvärmenätet för värmeproduktion.
De anläggningstyper som är aktuella för Helen bygger på samma beprövade teknik som har använts i finska kärnkraftverk i nästan 50 år. De anläggningar som är aktuella för Helen använder också passiva säkerhetssystem som är oberoende av extern elförsörjning, vilket gör dem ännu säkrare. Vi samarbetar nära med Strålsäkerhetscentralen (STUK) under hela projektet och uppfyller alla säkerhetskrav på det sätt som krävs. Endast en säker anläggning kommer att byggas.
Kärnkraft är en välkänd och säker teknik inom finsk energiproduktion, och dess användning övervakas och regleras noggrant. Kärnkraften övervakas av Strålsäkerhetscentralen STUK, som också bedömer säkerheten för varje småskaligt kärnkraftverk.
Småskalig kärnkraft har lägre effekt och måttlig storlek jämfört med traditionella anläggningar, och tillsammans med de senaste säkerhetssystemen förbättrar detta säkerheten ytterligare. Dessutom används så kallade passiva säkerhetssystem som är oberoende av det externa elnätet och dess funktion.
Under sin livscykel producerar ett småskaligt kärnkraftverk mycket små mängder kärnavfall, men regleringen kring hanteringen av detta ställer strikta krav på anläggningens tillståndshavare. Helens kärnkraftsprogram omfattar också en grundlig utredning och planering av arrangemangen kring avfallet. Slutdeponeringen isolerar det radioaktiva materialet permanent från omgivningen, så att det inte påverkar människor, djur eller natur.
Finland är världens mest avancerade land när det gäller slutdeponering av använt kärnbränsle, och vi är först i världen med att ta i bruk djup geologisk slutdeponering. Detaljerna kring Helens slutdeponeringslösning planeras under projektets gång och lösningen ska presenteras som en del av miljökonsekvensbeskrivningen och ansökan om principbeslut.
Samma säkerhetskrav gäller för småskaliga kärnkraftverk som för stora kärnkraftverk. Anläggningen måste tåla en kollision motsvarande ett passagerarflygplan. Dessutom beaktas olika naturfenomen och händelser orsakade av trafik i anläggningens planering och byggande. Externa hot, såsom sabotage, hanteras dessutom med separata säkerhetsarrangemang.
Kärnkraftverket behöver extern el för kylning. Det är dock möjligt att bygga system i småskaliga kärnkraftverk som fungerar även utan extern elförsörjning under långa perioder, eller till och med helt och hållet. Därmed äventyras inte anläggningens säkra drift ens under undantagsförhållanden.
Kärnkraft ger upphov till små mängder radioaktivt använt bränsle, som är i fast form och därmed lätt att hantera. Enligt lag får använt kärnbränsle inte exporteras från Finland, och det har beslutats att det ska slutdeponeras mycket djupt i berggrunden i Finland. Slutdeponeringen isolerar det radioaktiva materialet permanent från omgivningen, så att det inte påverkar människor, djur eller natur. Finland är världens mest avancerade land när det gäller slutdeponering av använt kärnbränsle, och vi är först i världen med att ta i bruk hållbar djup geologisk slutdeponering. Detaljerna kring Helens slutdeponeringslösning planeras under projektets gång och lösningen ska presenteras som en del av miljökonsekvensbeskrivningen och ansökan om principbeslut.
Miljökonsekvensbedömning (MKB) är ett lagstadgat förfarande där projektets miljöpåverkan utreds. Syftet med MKB-förfarandet är också att öka medborgarnas möjligheter att delta och påverka planeringen av projekt. Projekttyper som alltid kräver MKB anges i en förordning utfärdad av statsrådet. Projekten kan till exempel vara motorvägar, avstjälpningsplatser eller kraftverk.
Förfarandet leds och övervakas av den kontaktmyndighet som är NTM-centralen. Vid kärnenergiprojekt är arbets- och näringsministeriet kontaktmyndighet.
Källa: NTM-centralen
Med skyddszon avses ett område där det vid en olycka kan vara nödvändigt att vidta skyddsåtgärder. Inom skyddszonen finns begränsningar för markanvändningen.
Med beredskapszon avses ett område där det vid en olycka kan vara nödvändigt att snabbt vidta skyddsåtgärder för befolkningen och för vilket myndigheten ska upprätta en extern räddningsplan. Skyddszonen ingår i beredskapsområdet.
Källa: STUK
