Säkerhet
Säkerhet är ett värde som vägleder projektet redan från början. Det är inte ett separat mål eller en prioritering, utan en del av varje beslut. I ett kärnenergiprojekt omfattar säkerheten en bred helhet. Utöver kärnsäkerhet och strålsäkerhet ingår bland annat säkerhetsarrangemang, hantering av kärnmaterial, arbetssäkerhet, brandsäkerhet, kemikaliesäkerhet, elsäkerhet, cybersäkerhet och miljösäkerhet. Dessa betraktas inte som separata områden, utan som delar av samma ansvar för människor, miljön och samhället.
Säkerheten säkerställs bland annat genom noggrann planering, riskhantering, kvalitetsledning, utbildning, tillsyn, övningar och beredskap. Dessutom övervakas användningen av kärnenergi i Finland av Strålsäkerhetscentralen (STUK), men ansvaret för säkerheten ligger alltid hos verksamhetsutövaren.
Våra säkerhetsprinciper
Säkerhetsprinciperna beskriver hur säkerheten kommer till uttryck i projektets dagliga verksamhet. De bygger på att säkerheten beaktas systematiskt i all verksamhet och inte ställs mot andra mål.
- Säkerhet integreras i planeringen av verksamheten redan från början.
- Lösningar väljs och utvärderas så att säkerhetsnivån är hög och väl motiverad.
- Människor, miljön och samhället skyddas mot verksamhetens skadliga konsekvenser.
- Genom ett gott ledarskap säkerställs en säkerhetskultur där alla som deltar i projektet identifierar och lyfter fram säkerhetsrelaterade frågor, som behandlas omsorgsfullt.
Reaktorns tekniska säkerhetslösningar
Moderna kärnkraftsanläggningars säkerhet bygger bland annat på inneboende säkerhetsegenskaper och principen om försvar på djupet. Det innebär bland annat att anläggningen utformas så att reaktoreffekten minskar om temperaturen stiger. Försvar på djupet innebär att anläggningen har flera funktionellt oberoende skyddsnivåer, där varje nivå förhindrar att störningar utvecklas vidare.
Tillförlitligheten hos anläggningens säkerhetssystem säkerställs genom att systemen består av flera parallella delsystem, där vart och ett kan utföra systemets säkerhetsfunktion. Enligt dagens krav ska säkerhetssystemen kunna fungera i en vecka utan extern elförsörjning eller andra externa tillförseler av material.
Passiva säkerhetssystem bygger på gravitation, tryckskillnader, naturlig cirkulation och värmeledning och kräver därför varken elförsörjning eller operatörsåtgärder för att fungera. Med hjälp av passiva säkerhetssystem kan reaktorn kylas under lång tid även om alla externa förbindelser har brutits. Samtliga anläggningsalternativ som Helen granskar bygger i betydande grad på passiva säkerhetslösningar.
Anläggningen måste dessutom utformas för att skyddas mot externa extrema naturfenomen och händelser. Exempel på sådana är jordbävningar, extrema översvämningar, flygplanskrascher, exceptionella stormar och liknande händelser. Klimatförändringen beaktas vid dimensioneringen av skyddsåtgärderna.
I SMR-reaktorer fungerar de passiva säkerhetssystemen utan operatörsingripanden och utan extern energiförsörjning. Aktiva komponenter, som pumpar, behövs därför inte i de passiva systemen. Reaktorn stänger av sig själv och kyls automatiskt vid strömavbrott eller störning.
Centrala passiva lösningar
- Reaktoravstängningssystem baserade på gravitation och tryckskillnad
- Naturlig cirkulation i kylsystem baserad på temperatur- och densitetsskillnader
- Gravitationbaserade nödkylsystem
- Kylsystem som utnyttjar värmeledning
- Reaktoreffektens naturliga minskning vid stigande temperatur
SMR-reaktorer är mindre till storlek och effekt än de reaktorer som har byggts under de senaste årtiondena, men de måste uppfylla samma säkerhetskrav. Den lägre effekten innebär att reaktorhärden innehåller mindre kärnbränsle och färre radioaktiva ämnen. Dessutom kan processparametrarna (tryck, temperatur och flöde) vara lägre.
Efter avställningen producerar reaktorn en liten mängd restvärme som gradvis avtar och som måste avledas under alla förhållanden. Mängden restvärme är naturligtvis lägre i små reaktorer än i stora.
Säkerhetsfördelar med SMR-reaktorer
- Kylningen kan vara tekniskt enklare
- Lägre processvärden minskar sannolikheten och konsekvenserna av olyckor
- Mindre mängd radioaktiva ämnen innebär mindre potentiella konsekvenser
- Enklare konstruktion
Utformningen av SMR-anläggningar strävar efter en integrerad och modulär, enklare struktur.
I många SMR-koncept placeras reaktorn delvis eller helt under jord. Den viktigaste fördelen med denna lösning är ett bättre skydd mot yttre hot, såsom extrema väderfenomen och kollisioner.
Oberoende tillsyn – hörnstenen i den finländska kärnsäkerheten
I Finland är tillsynen över kärnsäkerheten internationellt erkänd och mycket strikt.
Övervakningen av användningen av kärnenergi baseras på finsk lagstiftning: kärnenergilagen, strålsäkerhetslagen, kärnenergiförordningen, strålningsförordningen samt STUK:s bestämmelser. Kärnkraftverk omfattas också av flera andra myndighetskrav, till exempel inom byggnation, brandsäkerhet, kemikaliesäkerhet och elsäkerhet.
Målet med tillsynen är att säkerställa att regelverket följs och därigenom skydda människor, miljö och samhälle mot skadliga effekter av strålning i alla faser av kärnenergins användning.
Strålsäkerhetscentralen (STUK) – tillsynsmyndighet
STUK, en oberoende statlig myndighet, ansvarar för tillsynen över kärnsäkerhet, "säkerhetsarrangemang, strålsäkerhet och kontroll av kärnmaterial under hela anläggningarnas livscykel.
STUK:s uppgifter inkluderar:
- Fastställande och övervakning av säkerhetskrav
- Bedömning av tillståndsansökningar och säkerhetsanalyser
- Inspektioner och tester av anläggningar
- Strålnings- och miljöövervakning
- Beredskap för undantags- och olyckssituationer
Tillståndsprocess
Byggande och drift av kärntekniska anläggningar kräver flera tillstånd som beslutas av statsrådet och riksdagen. De viktigaste stegen är:
- Principbeslut
- Byggnadstillstånd
- Drifttillstånd
- Avvecklingstillstånd
Utöver detta krävs många andra myndighetstillstånd under planering, byggnation och drift. STUK eller annan tillsynsmyndighet bedömer vid varje steg om säkerhetskraven uppfylls.
Beredskap för undantags- och nödsituationer
De finska kärnkraftsaktörerna samarbetar nära med internationella organisationer, såsom:
- Internationella atomenergiorganet (IAEA)
- World Association of Nuclear Operators (WANO)
- EU:s kärnsäkerhetsmyndigheter och samarbetsorgan
Finlands system utvärderas regelbundet genom internationella granskningar.
Helen Ydinvoima Oy har planer för hantering av olika situationer. Verksamhetsmodellerna bygger på en tydlig ansvarsfördelning, utbildad personal och förhandsdefinierade rutiner. Centrala principer är:
- snabb identifiering av situationer
- tydligt beslutsfattande och välfungerande ledningssystem
- säkerställande av säkerheten som det främsta målet
- samarbete med myndigheter och andra aktörer.
Helen Kärnkraft Ab förbereder sig omfattande för olika situationer redan under planerings- och utvecklingsfaserna. Säkerhet beaktas helhetsmässigt i tekniska lösningar, organisationsutveckling och verksamhetsrutiner.
Beredskapen omfattar bland annat:
- Tekniska störningar och utrustningsfel
- Avvikande och olyckssituationer
- Externa händelser som väderfenomen och infrastrukturella störningar
- Samhälleliga undantags- och krissituationer
Säkerhetstillsynen i Finland är oberoende och myndighetsledd. Helen Kärnkraft Ab arbetar i nära samarbete med STUK och andra myndigheter i alla skeden av verksamheten.
Tillsynen omfattar hela anläggningens livscykel och inkluderar:
- Regelbundna inspektioner
- Övervakning av säkerhetsrapporter
- Godkännande av ändringar innan drifttagning
- Kontinuerlig övervakning av säkerhetsnivån
Dessutom omfattar tillsynen:
- Bedömning av att säkerhetskraven uppfylls
- Godkännande av beredskapsplaner
- Övervakning av övningar och beredskapsarrangemang
Helen Kärnkraft Ab har planer för att hantera olika situationer. Rutinerna bygger på tydlig ansvarsfördelning, utbildad personal och förutbestämda procedurer.
Centrala principer är:
- Snabb identifiering av situationer
- Tydlig beslutsfattning och ledningsstrukturer
- Säkerhet som främsta prioritet
- Samarbete med myndigheter och andra aktörer
Beredskapen upprätthålls och utvecklas genom kontinuerlig utbildning, regelbundna övningar och utvärderingar. Övningarna testar både tekniska system och organisationens handlingsförmåga i olika scenarier.
Lärdomar används för att kontinuerligt utveckla verksamheten i takt med förändrade krav och omvärld.
I avvikande situationer är snabb och tillförlitlig kommunikation en central del av säkerheten. Helen Kärnkraft Ab förbinder sig till öppen kommunikation i samarbete med myndigheterna.
Målen för kommunikationen är att:
- tillhandahålla tydlig och korrekt information
- stödja myndigheternas kommunikation
- främja förtroende och förståelse