Helsingfors inleder sin andra vinter utan kol – värmen räcker även under sträng köld
Helsingfors går nu in i sin andra uppvärmningssäsong utan kol. Leveranssäkerheten för fjärrvärmen bygger i dag på en mer mångsidig produktionsstruktur och nya investeringar som stärker energisystemets flexibilitet och säkerställer att värmen räcker till även under långa köldperioder. Under uppvärmningssäsongen 2026–2027 ökar Helen sin produktionskapacitet för fjärrvärme med över 400 megawatt genom nya investeringar som tas i bruk. Det motsvarar fjärrvärmeförbrukningen i en stad av Jyväskyläs storlek under sträng kyla.
Efterfrågan på fjärrvärme ökar kraftigt, särskilt under långa köldperioder. I Helsingfors bygger värmeproduktionen på flera kompletterande produktionsformer, såsom värmepumpar, elpannor, bioenergi och återvunnen spillvärme. Ytterligare produktionskapacitet tillförs också genom värmepumparna och elpannan i Eirastranden.
– Helsingfors värmeproduktion bygger på en mångsidig helhet där olika produktionsformer kompletterar varandra. Betydelsen av en enskild anläggning eller ett enskilt bränsle är mindre än tidigare, vilket stärker leveranssäkerheten i hela systemet, säger Timo Aaltonen, chef för Helens affärsverksamhet för värme och kyla.
Beredskap för långa köldperioder
De mest utmanande situationerna för värmeproduktionen uppstår under långa köldperioder då vädret samtidigt är kallt och vindstilla. Då ökar värmeförbrukningen snabbt samtidigt som produktionen av vindkraft kan vara begränsad.
För sådana situationer har Helen beredskap genom spets- och reservvärmeanläggningar, vars uppgift är att trygga värmeförsörjningen även under de kallaste vinterdagarna.
År 2025 uppgick leveranssäkerheten för Helens fjärrvärme till över 99,9 procent, vilket innebär att värme levererades till kunderna nästan helt utan avbrott.
– Vi har lämnat kolet bakom oss och vårt nästa mål är att göra oss oberoende av förbränningsbaserad energiproduktion. Samtidigt håller vi fast vid en hög leveranssäkerhet även under de kallaste vinterdagarna. I vårt system finns kapacitet reserverad för exceptionella situationer, såsom extremt kalla och vindstilla vinterdagar. På så sätt säkerställer vi att helsingforsarna har tillgång till värme när de behöver den, fortsätter Aaltonen.
Nya investeringar ökar energisystemets flexibilitet
Under uppvärmningssäsongen 2026–2027 tar Helen i bruk nya elpannor, värmepumpar och värmelager i Patola och Hanaholmen. Genom investeringarna ökar den totala produktionskapaciteten för fjärrvärme med över 400 megawatt.
Dessutom kan det nya värmelagret på Hanaholmen lagra cirka 1 000 megawattimmar värmeenergi. Det motsvarar det årliga uppvärmningsbehovet för omkring 200 flervåningshus. Fördelen med värmelagret är att värme kan lagras när energi finns rikligt tillgänglig och utnyttjas senare när efterfrågan ökar.
Förutom att stärka leveranssäkerheten ökar de nya investeringarna energisystemets flexibilitet och hjälper till att möta variationer i värmeefterfrågan under olika väderförhållanden. Samtidigt stöder de Helens mål att övergå från förbränningsbaserad värmeproduktion.